Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-552
lön åt akademisekreteraren Flygare, kunde påstå för kanslern,
att universitetets utlånta kapital växt med 52,835 dlr. kpt, och nu
uppgingo till 350,000 (116,666 i smt.) eller samma belopp som vid
Julinskölds död.1 Så pass spänd var dock i alla fall den ekonomiska
ställningen, att när spannmålspriset föll 1775 med 3 dlr. tunnan,
hade det till följd, att man detta år måste antecipera 7,701 dlr. smt.
på nästa års inkomst, och att räntmästarens kassabehållning sjönk
från 9,284 till 2,989. Men så hade man ock att bära på en drygare
stat än för några år tillbaka, år 1768 hade utgiften varit 68,000, år
1776 hade den stigit till 101,000 dlr. smt,3
Emellertid voro ändock i det bela affärerna så pass goda och
be-tryggande, att universitetet kunde år 1778 begära och K. Maj :t bevilja
en ny löneförbättring.3 Denna ökade utgiftsstaten för 1778 med
2,820 rdr., och detta betydde ej så htet, då årets samlade utgifter
härigenom blefvo 19,144, under det att de året förut varit 16,393.4
Det såg ock först ut, som om räntkammaren ej skulle kunna rätt
väl bära den nya bördan, ty man måste detta år antecipera 776 rdr.
på nästa års inkomst, och vid slutet af år 1779 hade räntmästarens
kassaräkning icke blott icke någon behållning att uppvisa utan
tvärtom en skuld på 197 rdr. Lyckligtvis blef året 1780 bättre tack vare
något högre spannmålspriser, och räntmästaren fick detta år en
kassabehållning af 2,096 rdr.; det ser dock nästan ut, som om en del
af de 3,607 rdr., som influtit för försäljningen af Julinsköldska
huset, måst användas för årets löpande utgifter, och att detta
förklarar det goda resultatet. Till den försämrade ställningen hade
särskildt bidragit de dryga utgifter, som man nu måste ikläda sig för
den påbörjade nya biblioteksbyggnaden.5 När man ser detta,
förstår man bättre, hvarför den kloke Rudenschöld, som noga följde
med allt hvad som rörde universitetets ekonomi, oftast satte sig
emot nya utgifter och icke tvekade att säga Gustaf III sanningen,
när denne ville taga universitetets kassa i anspråk för nya utgifter
som icke syntes representera oafvisliga behof.
Det var nu ock så, att man icke längre kunde som förr räkna på,
1 Se Afd. 1, s. 512.
- För att ej siffrornas starka stigning må alltför mycket förvilla,
bör upplysas, att värdet af benådningen steg 1768 till 32,226, men 1776
till 54,000, hvadan verkliga stegringen på dessa år således blott var 11,000.
3 Om löneförbättringen 1778 se Afd. 1, s. 549—50.
4 För jämförelse med föregående i daler smt. gifna uppgifter bör
nämnas, att vid realisationen 1776 bestämdes, att riksdalern skulle
räknas för 6 dlr. smt. eller 18 dlr. kpt.; 19,144 rdr. äro således 114,S64 dlr. smt.
1 Om denna se Afd. 1, s. 566 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
