Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
öfriga til philosophiska faculteten hörande lärdomsdelar. På sådant sätt äro
nu fyra präster inom philosophiska faculteten. Men ingenting skulle anses
orimligare, än att matheseos professorer skulle gå denna prästvägen. Utaf
en blott préjugée dömas de således ifrån de feta theologiska prebende
pastorat erne, och de, som efter dem vänta befordran, att så mycket längre uthärda
sitt öde. Utom detta är mathematiken ett drygt oeh kåstsamt studium, som
fordrar en lång tids application, inan man derutinan kan giöra något
särdeles lysande framsteg. Böcker i dessa vetenskaperne äro också mycket dyrare
än i alla andra lärdomsgrenar. För det som 10 à 12 goda mathematiska
böcker kasta, kan man få ett ypperligt bibliothek äfven ät en theologiae Doctor,
som skall fylla alla fyra väggarne i hans bokkammare. Dessa omständigheterne,
hvilka för närvarande tid äro ändå mer synbare och gällande, än de voro vid
academiens reformerande af K. Gustav Adolph och sedermera af K. Carl X.,
voro väl orsaken dertil, att matheseos professorerne större lön och bättre
vilkor blefvo tildelte än de öfrige philosophiae professorerne vid denna nämnde
reformation. Detta är sedermera ändrat, och äro matheseos professorerne
samfält med alla de öfriga lika lönte.
En sådan trög befordran vid academien och den långvatiga expectancen
vid docenturer och adjuncturer, inan man ändteligen kan hinna til en
profession med lön, skall bidraga til att skräina quickare genier ifrån den
academis-ka carrieren och giöra dem, som ändteligen resolvera sig att utvälja denna
vägen, på slutet och efter en lång väntan trötte, försagde, indolente, oduglige.
Det är svårt att hitta på någon hufvudsaklig bot för denna bristfälligheten,
så framt icke den epoken skulle återkomma, på hvilken professorer kunde
anses värdige och skicklige att ifrån academien avancera til bättre och
fördel-agtigare tjenster. Något läkemedel ligger väl också i det som förut är
omförmält om upmuntran igenom pensioner, hvilka skola locka lyckliga snillen
och sådane, som af sig sjelfve hafva någon mera förmögenhet och utväg til
uppehälle vid academien, att der quarblifva och i större måhn utvälja den
academiska lefnaden. I synnerhet skulle dertil bidraga, om academiens
förmögenhet ville tillåta, att äfven inrätta en särskildt pensionsfond à 100 eller
150 riksdaler stycket för subalternclassen af lärare vid academien, så att
ad-juncter och docenter, hvilcka distingverade sig, af sådane extra löner eller
pensioner kunde blifva delagtige. En sådan upmuntrande prospect skulle
visserligen quarliàlla vid academien de quickare snillen, hvilka således hade
någorlunda utväg til subsistance under sin väntningstid, och icke tillåta dem
att öfverlämna sig til indolance. Desse skola också då efter hand utmönstra
oeh oförmärkt bårtjaga från academien de medelmottiga och trögare genierne,
hvilcka i den brist som varit på de förra dock hafva trängt och tränga sig fram
att först blifva docenter oeh adjuncter ocli sedan professorer. På sådant sätt
skall alt komma i sin ordning; quiclca och muntra snillen blifva quar vid
academien, och de andre tardioris minervae, hvilcka eljest äfven tänkt på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
