Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 Adalriks och Giörhildas Äfwentyu
starck och fä häftig , at den bryter, och uprifwer alt, hivad
som gin motstånd. Så war det med Afmund. Sä swag,
så blek och staplande han nyß war, fä silik, fä munter, och
förskräckelig tycktes han nu åter wara. Han acktade, nnr
Thorsten en gäng slagit ett saltkt slag, och der wid få för-
sträckt sig- at hans kropp förlorat sin jemna wigt. Då gaf
han honom ett slag. Dä trängde han honom; dä gaf han
honom ingen ro, ut äter ställa sig, och siadnade intet för ån
den andra, efter åtskilliga dryga slag föll wanmäcktig tel Jor-
den,. Dä räckte honom Asmund sin hand, och lyfte honom
up« ifrån marcken. Thorsten steg up full med Blod och stoft-
vch giötnde sig biand hopen med blygd.
Sedan begynte man, ut spänna Bogarna. J den hög-
sta af de master, som stod wid Stranden, blef en Dufwa
med ett snöre bunden. De- som häruti wille wisa sin Konst,
kastade lott, och Asmund fick det tredie ramen Den första
ikiöt sin Pihl uti masten sa hårdt, at den rördes- derwidc
Den andra ikar med Pihlen ttvert af det snöret, med hwilket
Foglen war bunden. Dufwan mårckte sig wara fri, och
drog sig up uti luften, at det fägna sig öfwer sin Frihenl
Hon kunde nu mera knapt synas, när Afmunds Bogesirång
dånade. Hans Pihl hant henne uti fluckten, och hon föll lif-
lös til jorden. Detta förtröt Caill, som fädt den fierde lot-
ten. Han tvar sii färdig i sin konst, at han träffade alt hwad
han ärnade. När han stig en Fogel, ikiöt han den altid ge-
nom·ögonen. Ofta hade han haft sitt nöje derwid, at lä ga
ett Aple på sin Sons hufwud, och det hade han med sin » ihl
intet allenast rakat-, utan ock klufwit i twenne jämna delar.
Hanhade en gäng sedt enHök uti Busten, som bar en liten
Fogel uti näfwet. Han wifade då ett prof af- sin konst. Han
Göt, Höken flög oskärad bort uti Busten, och rofwet föll tit-
’ lika med Pihlen neder til Jordm. Jan cir- wunnen Tiecks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
