Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genmäle.
I Arkiv N. F. bd IX, 2 s. 196 ff. har min 1895
offentliggjorda afhandling "Studier öfver de nordiska språkens
primära nominalbildning I" af Hjalmar Falk gjorts till föremål
för en längre detaljerad granskning. På grund af arten af det
ämne jag behandlat är det ju naturligt, att meningarna rörande
mångt och mycket af det berörda kunna divergera. Då jag
emellertid finner rec:s anmärkningar oftast oberättigade samt ej sällan
grundade på en uppenbart skef uppfattning i följd af otillräcklig
förtrogenhet med till ämnet hörande literatur, ser jag mig
föranlåten att bemöta det väsentligaste i F:s vidlyftiga anmälan.[1]
Hvad först den af rec. angripna indelningen af materialet
vidkommer, har jag ju i förordet (s. X) uttryckligen framhållit, att
arbetet beträffande uppdagandet af parallelformer frän släktspråken
af helt naturliga skäl icke kan göra anspråk pä fullständighet. P:s
i detta hänseende gjorda tillägg äro emellertid till en större del
dels uppenbart oriktiga, dels mycket problematiska. Argumentet
mot uppförandet af tregr (s. 38) som nybildning är mycket svagt.
Andra af mig upptagna ord, hvilka strida mot F:s & det cit. st.
(Ark. N. F. I 265) gjorda antagande, äro metr till st. v. meta
(s. 38) och isl. hagr rav. hagher (s. 10) till v. haga, nrspr. starkt
(:fht. st. ptc. bihagan)] jfr äfven msv. -taier (s. 7) till st v. toka*
— Ags. adj. er ang ’död’ (t. hr angr s. 69) är högst tvifvelaktigt;
Bosworth2 känner intet belägget, i lit. — Ags. æ-gi/<fe adv. är
mycket sannolikt ett bahuvrihi (jfr ags. gi/d n. ’Vergeltung*) och
är i detta fall ingen parallel tili fho. gildr (s. 92). — Skr.
nämm-betvder ’zu biegen, zu spannen’, kan i betraktande af
betydelse-differensen själffallet icke likställas med germ. *nœtnia- (s. 96). Af
betydelsehänsyn lika orimliga äro F:s identifieringar af germ.
*Voêa[a- (s. 100) med skr. vähya- ’gefahren, gezogen, geritten
werdend (n. Zugthier)’ samt af germ. *ß)ria- (s. 112) med skr. pärya-,
hvilket sistnämda betyder ’jenseitig, der obere, letzte, äusserste’ och
tydligen är en sekundärbildning till skr. para- m. ’das jenseitige
Ufer, Ende, Ziel’. Participen, pä -yo- i skr. bilda ju för öfrigt en
lefvande formkategori inom det historiska verbalsystemet, hvarför
man väl endast i undantagsfall är berättigad tillägga dessa
bildningar förhistoriskt ursprung. — Mht. -rœche i lanc-, miuchel-,
mort-rœche är helt säkert ett bahuvrihi till fht. rähha, mht. räche
’Strafe, Bache’ och således ingen motsv. till fho. verbaladj. rékr
(s. 103). Detta ingår antagligen äfven i sms. lang-rtékr, hvilket
icke gärna kan fattas som bahuvrihi, så länge någon nordisk
parallel till ofvannämda subst. icke uppvisats. — Mitt påstående,
[1] På grund af det begränsade utrymme, som af tidskr:s Red. kunnat
mig medgifvas, har jag varit tvungen att ur mitt genmäle utelämna ett och
annat, som jag ursprungligen ämnat upptaga däri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0395.html
