Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNYEKSEIJ. 373
b) Enstafvig sänkning med upptakt: porstœinn let
rœisa D. 8vo 41 (möjligen trestafvig vers); i hyrhus inni
L. 802 (tolkningen högst osäker). — Summa 2.
c) Tvåstafvig sänkning af formen ^ X: sem håna
férdi L. 12. — Summa 1.
Antalet udda verser af typen A 21 utgör 13.
Hela antalet verser af typen A 2 1 utgör 30.
§ 9. Typen A 2 k: _i_ x |^x.
I. Jämna verser.
Sänkningen enstafvig utan upptakt: Assur r priöi L. 8;
gat fœmm sy ni L. 1180; Halfdan drepinn L. 1180; Vikings
syniii D. 8vo 40; ungr drœngr farinn D. 8vo 41. — Summa 5.
II. Udda verser.
Ænglan[d]s fara L. 793; af tv stai Varin L. 1280;
Gainlaifn swnan L. 1571; piüÖulfr Boi D. 8vo 39; Øyulfr
hafiu D. II, 146; pry giald takat D. II, 146. — Summa 6.
III. Enstaka vers. auk mildast?3 mataa L. 1427.
Antalet verser af typen A 2 k utgör 12.
Förkortning af andra höjningen på grund af
omedelbart föregående bitonig stafvelse utgör den väsentliga
egendomligheten för verstypen A 2 k. Denna
egendomlighet förefinnes ock i följande udda verser, som föras till
typ A 3, emedan de tillika hafva allitterationen blott på
andra höjningen: sitin nu garuii L. 2028; Biari (h)iau vei L.
2028. Osäkert är, om versen T olin bryti L. 333 kan så
förklaras. Om T olin ej äger en sådan etymologi, att
därigenom en biton på -iii motiveras, hör versen, till dem,
som mot hufvudregeln hafva kort höjning, se § 28, II.
§ 10. Verstyperna A 2 b: _j_ x | _l_ x.
I. Jämna verser.
a) Enstafvig sänkning: arf ait Fastulfs L. 81; allan
Tåby L. 403, 645; böndi Hulmstœinn L. 629; œfÜR
povbiœvn L. 897 (stœndr œftin porbiœrn A 2 b, 2 s enligt
prof. Bugge). — Summa 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
