Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
L. F. LEFFLER.
ATS 6: 2
Rydqvist, som flerstädes i 2:a och 3:e bandet af
Svenska Språkets Lagar (II, 24, 242, III, 4, 130) angifvit
formen med u, mugher, mughi, jämte formerna med o
som fsve., yttrar i 4:e oandet af SSL. (s. 67, n. **), att,
då dessa former med u »icke kunna styrkas med bevis-
ställen1), få de tills vidare betraktas som theoretiska»,
hvarvid tillägges: »säkert hafva de en gång funnits». Med
detta sist anförda yttrande tillkännagifver Rydqvist uppen-
barligen, att han anser de fno. formerna med u vara de
älsta och de fsve. med o vara uppkomna genom öfver-
gång af u till o. Med fäst afseende på den ags. formen
muga, hop, hög (nyeng. mow, höstack), ansluter jag mig
till denna uppfattning utan att dock kunna förklara eller
genom fullgoda analogier2) styrka den därmed antagna,
allmänna öfvergången af u till o i detta ord i fsve.
Hvad särskildt Rökstenens muk- vidkommer, så kan det
naturligtvis ej afgöras, om nämda öfvergång u—6 redan
där gjort sig gällande.
1) Hos Rietz anföres (s. 443) ett fsve. muge, som dock torde
vara ett helt annat ord. At minstone är det i Iwan v. 5507 [Rietz
har genom tryckfel 5567] förekommande mz makt ok mugha det lågty.
moge unde macht (= förmäge och macht, Rimkr.), i Alex. makt oc
mogha (meddeladt af känd. A. Schagerström). Några svenska lands-
mål — enl. Rietz värmländskan, dalsländskan och bohuslänskan, alt
gränsmål mot Norge — ha former med u.
2) Man skulle möjligen kunna uppvisa en analogi mellan den
svagt betonade prepositionen hos (för hus) och -mogr, -mogi som andra
sammansättningsled; men oförklaradt blir då i alla fall o i Gutalagens
mogi (jfr Söderberg, Fgutn. Ij udi. s. 18).
Anm. till s. 13. Mansnamnet Biari torde ock ingå i följande
fsve. ortnamn: Biarathorp (på frånsidan af en påfvebulla från tiden
1300—1310: se Dipl. Svec. II, 699), Biæræstad (nämnes till samman
med Ingelzstadh i ett latinskt orig. perg. bref från 1330; se Dipl.
Svec. IV, 168).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
