Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
OSCAR MONTELIUS.
ATS 6: 3
heliga tecken så ofta förekommer på de grekiska spän-
nena (fig. 6, 8 och 11). Det ornament, som ses på andra
sidan af skifvan å fig. 8, — en sexbladig rosett i en
cirkel, — förekommer äfven på några af de saker, som
Schliemann fann i Mycenæ1.
Likheten mellan de nu beskrifna grekiska spännena
och de italienska spännena från jernålderns äldre del är
omisskänlig. Både i Grekland och Italien är nämligen
grundformen den samma: en mer eller mindre bred och
tjock båge, från hvars ena ända nålen efter en ensidig
spiralomböjiiing af ett eller två hvarf utgår, och vid
hvars andra ända en hylsa finnes för att upptaga och
skydda nålspetsen; det hela är af ett stycke.
Liksom de båda ländernas folk, äro de båda länder-
nas spännen tydligen uppsprungna från samma rot. Här-
med vill jag dock ingalunda säga, att de grekiska och
italienska spännenas utvecklingshistoria når upp till den
aflägsna tid, då de grekiska och italienska folkens för-
fäder anses hafva left tillsammans såsom ett folk.
Vi hafva ännu alltför litet material för att kunna
fullständigt besvara frågorna: I hvilket samband stå de
grekiska och italienska spännena till hvarandra? Har
den gemensamma urtyp, från hvilken de härstamma, upp-
stått utanför Greklands och Italiens gränser? Eller i nå-
got af dessa länder? På hvilket stadium af utveckling
stodo de äldsta i hvartdera landet begagnade spännena?
Såsom i det följande skall visas, kunna vi väl redan
nu i Italien följa utvecklingen från en mycket aflägsen
tid. Men något dylikt är åtminstone ännu icke möjligt
i Grekland. Det är emellertid — med den ytterst obe-
tydliga kännedom vi för närvarande ega om Greklands
förklassiska förhållanden — omöjligt att afgöra, om så-
dana grekiska typer som våra fig. 7 och 8 blifvit i Grek-
1 Schliemann, Mycenæ (London 1878), sid. 167, 197, 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
