Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
HANS HILDEBRAND.
ATS 6: 5
Det är emellertid bevisadt, att man kan åstadkomma
hällristningar med flinta. I Antiqvarisk Tidskrift för
Sverige del. II, sid. 431 redogöres för de experiment som
i denna riktning företagits inom museet i Edinburg. De
redskap, som der med framgång användes, var en flint-
skärfva, 3 tum lång, 1 tum bred och lU tum tjock samt
en trähammare. Kanten brast snart, men man vände lätt
flintan och använde en annan del af kanten. Det är
för öfrigt lätt att, sedan en flintskärfva blifvit förstörd, taga
nya, den ena efter den andra.
Det synes mig emellertid troligast, att hällristningarna
oftast åstadkommits genom en krossnings- och nötnings-
process. På hällens yta ströddes grofva sandkorn, hvilka
med tillhjelp af ett träredskap kunde fattas och rifvas
mot hällen, till dess de tillämnade fördjupningarna åstad-
kommits. Sådana lösa korn, som medels rifning eller
hamring tvingas att verka på en bergyta, kunna åstad-
komma en mycket kraftig verkan. Straffångar på
Akerhus i Norge hafva under ledning af bildhugga-
ren Borch arbetat i granit ett lejon utan att använda
stål. Deras redskap voro träsläggor och granitens egna
söndersmulade partiklar. Det ligger också helt nära till
hands att tänka på detta arbetssätt, då det allenast är en
tillämpning af den metod, som användes under stenåldern
för att åstadkomma skafthål i stenyxor.
Alltså: experiment böra göras, men af flere slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
