Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpedbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’torpedbåt—Torssell-Eide.
(W
tionsradie). Skulle t. förfela sitt mål och
alltså ej bringas att explodera, är den så
konstruerad, att den antingen sjunker
el-(vid övningsskjutning) flyter upp.
Torpedbåt. Ett slags mindre krigsfartyg
med torpedbestyckning och hög hastighet.
Torpedfartyg. Sammanfattande bet. på
krigsfartyg med torpeden som huvudvapen
(jagare, torpedbåtar, u-båtar o. dyl.).
Torpedflygplan. Se Flygvapnet!
Torpednät. Järnnät till skydd mot
torpeder. T. användas dels på större fartyg,
dels i hamninlopp.
Torpedtub. Maskin el. kanon för
utskjutande av torpeder genom krutladdning el.
med hoppressad luft.
Torquay [tåki’]. Badortsstad i s. v.
England (grevsk. Devonshire), vid Engelska
kanalen. 37 000 inv. (1926).
Torquemada [tårkema’da], Thomas
d e, f. 1420, d. 1498. Sp. dominikanmunk,
storinkvisitor sedan 1483, ryktbar för sina
grymma kättarförföljelser, särskilt mot
judar och morer.
Torra vägen. Se Analys!
Torrdestillation. Se Destillation!
Torre Annunziata [tå’rre anontsia’ta].
Stad i s. Italien (prov. Napoli), med fiske
och fabriker. 35 000 inv. (1921).
Torre del Greco [tå’rre-del-gre’kå]. Stad
i s. Italien (prov. Napoli) med havsbad,
fiske och yppiga omgivningar. 46 000 inv.
(1921).
Torrelement. Se Galvaniskt
element!
Torreon [tåreå’n]. Stad i n. Mexico
(staten Coahuila), viktigt handels- och
trafikcentrum. 65 000 inv. (1930).
Torres sund. Sund mellan Nya Guinea
och Australiens n. spets, Kap York, omkr.
180 km brett. T. upptäcktes 1606 av
spanjoren L. V. de Torres.
Torricelli [-tje’lli], Evangelista, f.
1608, d. 1647. It. matematiker och fysiker,
som påvisade lufttrycket och därmed
förenade fenomen och uppfann
kvicksilverbarometern.
Ö4?Ö
Torrlösa. Socken i Malmöhus län (Onsjö
härad). 1 587 inv. (1932).
Torrmjölk el. m j ö 1 k m j ö 1. Genom
in-dunstning av mjölk i vakuum erhållet vitt
pulver, mest använt till bakning o. d.
Torrnålsradering. Ett grafiskt blad,
utgörande avtryck av en metallplåt, som
behandlas med torr nål (eng. dry point,
tysk, kalte Nadel, fransk, pointe séche).
Denna, en skarp stålspets, föres vid bildens
ritande ung. som ett ritstift över den
polerade plåten. Den därvid upplöjda metallen
vid sidan om risporna (»graden»)
bortskra-pas ej, ty även den upptager tryckfärg och
förlänar avtrycken den för t. typiska
mjuka, sammetsartade svärtan. Tidigare
användes t. egentl. för att retuschera
etsningar — så var t. ex. fallet hos Rembrandt
— men numera är den en fristående
grafisk metod.
Torrplåt. Se Fotografi!
Torrskog. Socken i Älvsborgs län (Vedbo
härad). 1 411 inv. (1932).
Torrstapel. Se Galvanisk stapel!
Torrstenar. Beteckning för en del
svårsmälta järnmalmer. Mots.:
kvickstenar.
Torrum. Se Tor hamn, socknen!
Torröta. Beteckning för sådan röta å
potatis, ved el. dyl., varvid den angripna
växt-delen ej upplöses. T. orsakas i regel av
parasitsvampar av olika slag.
Torsburg el. T o r s b o r g e n. Gotlands
största fornborg, belägen i Kräklingbo
socken.
Torsby. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Indals Södre härad). 1 537 inv (1932).
2. Municipalsamhälle i Värmlands län
(Fryksände socken). 1 004 inv. (1932).
Torsdag (tysk. Donnerstag av lat. di’es
Jo’vis = Juppiters [den nord, guden Tors]
dag). Fr. Tyskland infört namn på
veckans femte dag.
Torssell-Eide, A s t r i, f. 1879.
Skådespelerska, 1899—1906 och 1909—-11 anställd
vid Sv. teatern samt 1907—09 och 1911—
13 vid Dramatiska teatern, som vunnit sina
största framgångar i ingenueroller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
