- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 2. Dagboks-anteckningar /
V

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tionde året (1803) inträffande frånfalle, qvarlemnade maka
och son i betryckta omständigheter» Anledningen kunde ej
länge för den skarpsynte gossen hållas lön lig. Också fattade
han ett djupt och i hela hans lifstid fortfarande hat mot
Nummer-Lotterier. Man hörde honom icke sällan utlåta
sig öfver denna inrättning med synnerlig bitterhet; såsom
öfver en lömskt utlagd, och ovärdigt af Staten skyddad,
snara till lättrogna men mskors bedåraude.

*



Lyckligtvis uppstod en ganska långvarig rättegång om den
nya Organistens tillsättande; jag sade, lyckligtvis: ty under
tiden satt Enkan qvar vid den omtvistade sysslans inkomster,
mot förbindelse att låta den bestridas genom en vicarius.
Så uppkommo tillgångar, dem hon fick använda på sin
A-dolfs uppfostran. Denna af Törneros alltid så gränslöst
älskade Moder var ett väsende, på inn^ligaste vis beslägtadt
ined hans. Liten, fin, med spelande anletsdrag, vindsnabb
i rörelser och vändningar, af mångårig sjuklighet tynande
och blek, men med ögon, hvilkas eld och själfullhet
hvarken ohelsa eller åldring kunde förduukla, gjorde hon gpnast
vid första anblicken ett behagligt intryck, som förstärktes
och stad fastades genom hennes naiva hjertlighet Äfven hon
var musikalisk, ocji ägde dessutom smak för vitter läsning.
Bland hennes egenskaper var jemväl en, som hon sjelf
ogillade, men i glädtiga ögonblick ej kunde hindra sig att
förråda; det var en — likaledes af sonen ärfd, men hos
honom strängare bevakad — mimisk färdighet, en lätthet att
i blinken, härmande, tillegna sig andra personers yttre skick
och besynnerligheter. Genom allt detta utgjorde hon den
afgjordaste motsats till sin moder; hvars lynne och gestalt
understundom framstego ur dottersonens fjermaste
barndomsminnen, med en blandning af vördsamt och komiskt
välbehag. Denna mormoder var nämligen ett mycket regelrätt
oqh på grundsatser yrkande fruntimmer, som alltid gaf åt
dgtterns och dottersonens besök en viss ton af högtidlighet;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free