Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Anden och Köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till självprövning och undersökning av den känsla, som han
hyste för den sköna romarinnan, så var han nu fullkomligt
invaggad i säkerhet, sedan han under en bikt för Petros
omtalat sitt förhållande till henne och denne gillat det,
emedan det var ett band mer på hans sinne och ett föremål,
som tog i anspråk den ömhet, som han möjligen annars
skulle riktat på sina fränder.
De forskningar, som Krysanteus med anledning av Petros’
uppgifter om sin föregående levnad lät anställa i Efesos
och Antiokia, fördröjde den undersökning, som väntade
fången inför domstolen. Krysanteus hoppades, att sedan
Simmias var avslöjad, skulle Klemens’ vördnad och
undergivenhet för denna människa upphöra och bytas i
avsky. Men Petros förekom honom med en frivillig
bekännelse, som han gjorde för Klemens, när denne en
natt infunnit sig vid gluggen till hans fängelse. Han
berättade för Klemens, att han var samme Simmias,
som Krysanteus misstänkte honom vara, skildrade de
svåra strider han haft att utstå, då han som slav i ett
hedniskt hus, i likhet med sin fader, övergick till
kristendomen; skildrade vidare den glädje han kände,
sedan hans beslut var stadgat och hans själ härdad mot
det hån och den ovilja, som detta steg ådragit honom
av hans herre, liksom av hans medtjänare; den iver,
varmed han på sina från arbetet lediga stunder ägnade
sig åt de heliga skrifternas läsning, och den lycksalighet,
som med det nya ljuset genomstrålade hans själ och
uppfyllde honom av medlidande för alla, som ej voro
delaktiga av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
