Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att få en riktig uppfattning af det
ämne, som här skall behandlas, är det fram-
för allt nödvändigt att betrakta vår utländska
skuldsättning i dess förhållande till vår egen
förmögenhetsökning. Först då kan vår ut-
ländska skuldsättning framträda i sina verk-
liga proportioner och i sin rätta betydelse för
vår nationella ekonomi. Det är också först
ett sådant betraktelsesätt som kan ge en säker
utgångspunkt för en ändamålsenlig reglering
af vår utländska betalningsbalans.
Professor Fahlbeck har gjort t.venne upp-
skattningar af vår nationalförmögenhet, den
ena för 1885 och den andra för 1898.
Bruttoförmögenheten utgjorde vid första till-
fället 7,206 mill. kr. Efter afdrag för den ut-
ländska skulden, 664 mill. kr., återstod en
nettoförmögenhet af 6,542 mill. kr. För 1898
var bruttoförmögenheten 9,569 mill, kr., den
utländska skulden 570 mill. kr. och nettoför-
mögenheten 8,999 mill. kr.
Af dessa siffror framgår att Sveriges na-
tionalförmögenhet under perioden 1885 —1898,
alltså på 13 år, ökats med 2,457 mill. kr.,
eller 189 mill. kr. per år. Detta motsvarar
c:a 30 % af nationens hela taxerade inkomst
under samma period, därunder jämväl inbegri-
pen uppskattad inkomst af fast egendom.
Våra årliga besparingar skulle sålunda upp-
gå till 30 % af vår årliga inkomst. Detta är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
