Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wi/uw
Wx
M5o 0
tillväxten af våra inhemska värden, så återstår
\ iwwl&u. - en ökning per år af vår nettoförmögenhet med
c:a 350 mill. kr.
Resultatet af våra beräkningar blir alltså
det att vi i genomsnitt per år under perioden
1900—1905 själfva ökat vår förmögenhet med
-jij 350 mill. kr. och dessutom lånat c:a 50 mill.
kr. från utlandet.
Detta är icke annat än en öfverslags-
beräkning. Någon siffermässig tillförlitlighet
kan den icke göra anspråk på. Men så mycket
visar den dock till fullo, att vår utländska
skuldsättning endast är en bråkdel af vår egen
inhemska förmögenhetsökning. Genom de fram-
förda siffrorna ställes vår utländska skuldsätt-
ning i sin rätta dager. Vi ha en mycket be-
tydande inhemsk förmögenhetsökning. Men
denna är likväl under goda tider otillräcklig
för ett tillfredsställande utnyttjande af våra
stora naturliga resurser. Därför måste den i
någon mån kompletteras med utländskt kapital
Tillförseln af utländskt kapital spelar således
en underordnad och supplementär foll i ut-
vecklingen af vårt näringslif och är ingalunda
den egentliga basen för denna utveckling.
Det är också egentligen endast under hög-
konjunkturerna som vi på detta sätt ta det
utländska kapitalet till hjälp. Annars göra vi
det icke. Under perioden 1885—1898 hade
vi ju t. o. m. minskat vår utländska skuld-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
