Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bankerna för att de genom sin tillfälliga upp-
låning i utlandet åsamka landet en sväfvande
skuld, som kan bli obehaglig nog. Denna an-
klagelse synes icke fullt befogad. Ty privat-
bankerna skapa icke vår sväfvande utländska
skuld genom sina lån. Denna skuld finns där
redan förut, hvilket bäst framgår däraf, att
privatbankerna använda sina lån för att af-
betala den och veterligen själfva aldrig dra
in ett öre i landet kontant. Privatbankerna
fylla alltså genom sin tillfälliga upplåning i
utlandet en funktion, som nödvändigtvis måste
fyllas och som det annars skulle bli riksban-
kens sak att fylla.
Emellertid är en sådan sväfvande bank-
skuld till utlandet rätt farlig. Det kan näm-
ligen hända att utlandet rätt som det är säger
upp sina lån. Detta var just hvad som
inträffade 1907. De större privatbankerna
hade i maj kommit upp till en skuldsumma
i räkning med utländska banker af m mill.
kr. Då utlandetdrog in sina fordringar,
måste denna skuld delvis återbetalas. Vid
slutet af året hade den också minskats till
67 mill. kr. Vi hade alltså blifvit tvungna
att återbetala 44 mill. kr. I själfva verket
hade vi betalt utlandet vida mer, då äfven
privata personer, som hade lån i utlandet,
måste betala dem, och då sannolikt vår han-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
