Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbankens sedelutgifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det är just hvad banklagstiftningen blif-
vit under de gångna åren af utomordentligt
stark utveckling pa det ekonomiska området.
Vi ha sedan ett par ar en medelsedelcirkula-
tion, som åtskilligt öfverstiger den maximicir-
kulation, som enligt kommitténs förutsättningar
skulle förefinnas under normala förhållanden.
Utgår man från 1907 års medelcirkulation
187,3 mill. kr., sa skulle riksbankens första
för säsongbehofven afsedda sedelreserv efter
en beräkningsgrund af 20 procent utgöra 37 s
mill. kr. och den under vanliga år behöfliga
sedelutgifningsrätten belöpa sig till omkring
225 mill. kr. Men detta är ungefärligen hela
den sedelutgifningsrätt, som riksbanken numera
vanligtvis förmår uppvisa. Någon egentlig
sedelreserv för kriser och andra extraordinarie
tillfällen finnes alltså knappast, åtminstone icke
i den omfattning, som förutsattes år 1900.
En expansion af sedelstocken med 20 pro-
cent är icke mycket. De stora centralban-
kerna äro i allmänhet rustade för betydligt
större kraf. Tyska riksbanken är i regeln be-
rättigad att öka sin sedelcirkulation till det
dubbla. Engelska banken hade exempelvis den
15 sistlidne januari en sedelcirkulation af 28, 4
mill. £ och en sedelreserv af 24,3 mill. £.
Det äi salunda alls icke för mycket begärdt,
om man fordrar, att den svenska riksbanken
utrustas med en sådan sedelutgifningsrätt, att
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
