Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
starkt befästa Pleskov (Pskov) vid sjön Pejpus’ sydspets förmå ryssarna att träda i
fredsunderhandlingar. Han hade i samma syfte själv gjort fredsanbud och dessutom vänt sig till
konungarna i England, Frankrike och Danmark samt till Generalstaterna med anhållan om bemedling.
Konung Jakob I i England hade skickat ett sitt sändebud till Ryssland, och även Nederländerna
hade genom brev och beskickning till Moskva förmanat till fred med Sverige och erbjudit sig
att biträda vid fredsunderhandlingarna. Den engelske gesanten John Merick fick företräde hos
Gustaf Adolf på Narva slott, varvid överenskoms, att underhandlingarna skulle taga sin början
den 10 aug. 1615. Gustaf Adolf utfäste sig att uppskjuta belägringen av Pleskov till den 20
aug., och Merick å sin sida skulle förmå storfursten att skyndsammast sända sina fullmäktige.
Jacob De la Gardie, som utsetts att på svensk sida leda förhandlingarna, avfärdades till Novgorod
med de svenska lejdebreven. Då emellertid storfursten i dessa icke tillagts titeln samoderžets
eller självhärskare, gjordes invändningar mot deras behörighet, och då ryssarna till den utsatta
tiden den 20 aug. icke skickat några fullmäktige, började Gustaf Adolf samma dag belägringen
av Pleskov. Den fortgick under närmare två månader, men stadens sega motstånd, vinterns
annalkande och sjukdomar bland svenska krigsfolket föranledde slutligen konungen att den 17
okt. upphäva densamma. Den engelske gesanten hade länge och enträget yrkat därpå och
hotat att, om konungen ej avstode därifrån, taga sin hand från fredsverket, och även de svenska
fullmäktige hade yttrat sina betänkligheter, men Gustaf Adolf lät Merick förstå, att upphävandet
av belägringen skett på hans föreställningar. — Härmed voro de egentliga krigsrörelserna
avslutade, och de diplomatiska förhandlingarna vidtogo. Den 6 okt. (gamla stilen) avreste de
svenska fullmäktige till den blivande förhandlingsplatsen, men nära tre månader skulle förflyta
under allehanda preliminärer och tvistigheter om titelfrågor, ryssarnas »onödige och barbariske
ceremonier», som Gustaf Adolf kallade dem, innan lejdebreven omsider kunde utväxlas. Det
skedde den 8 dec. på en bro över Pesockes-ån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
