Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till bibelinnehållet. Men äfven för dess vinnande och utveckling
är ju meditationen af betydelse.
Kring detta spörsmål om predikostoffets vinnande, detta
må nu ha skett i anslutning till fast eller själfvald text,
gruppera sig på olika sätt en hel rad intresse-väckande problem,
som det för öfverskådlighetens skull torde vara lämpligast
sammanföra som en hufvudafdelning för sig. — I omedelbart
sammanhang med predikan öfver fri text och den därmed ofta
kombinerade frågan om kasual-tal står spörsmålet om de rätta
grundsatserna för textval. Äfven vid fast perikopserie har
denna fråga intresse, då den — förutom sin betydelse vid
kasualtal och de många predikotillfällena extra ordinem —
såväl ger synpunkter för de redan befintliga seriernas bedömande
som principer för nya seriers insättning. Hering betonar den
mångfald af anspråk, som i textvalet mötas. Texterna måste
ge anknytningspunkter såväl för trossanningarnas
framställning som för ledningen och vården af det kristliga lifvet
öfverhufvud, taga hänsyn till olika tiders kyrkliga grundtankar,
skänka inblickar i bibeln såsom helhet betraktad, men ock
representera den olika karaktären af dess delar,
gammaltestamentligt ord vid sidan af nytestamentligt, apostoliskt vid
sidan af evangeliskt, synoptisk egenart vid sidan af
Johanneisk, paulinsk vid sidan af petrinsk o. s. v. Därjämte gäller det
att aktge på enhetlighet och kontext, så att sammanhörande
innehåll föres samman och den sanna vetenskapliga insikten i
bibelstyckenas nexus kommer till sin rätt. Jämföra vi härmed
våra från katolska kyrkan öfvertagna perikopserier, äro, menar
H. ganska många oegentligheter att konstatera. De önskemål
för ändringar och tillägg, som H. uppställer, gälla i främsta
rummet ett kraftigare framträdande af den evangeliska
trosprincipen i motsats mot epistlarnes moraliserande, ett
allsidigare begagnande af den heliga skrift, särskildt genom
upptagande af gammaltestamentliga perikoper för adventstiden, samt
en noggrannare anslutning till kyrkoårets nutida bärande
tankar bl. a. genom ändringar i passionstidsperikoperna, som i
sin närvarande form representera fornkyrkans katekumenpraxis
i stället för lidandestankar. Vi skulle — under opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
