Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur brefven hvar för sig ställa på sin homilet. — Hvad beträffar
Johannes uppenbarelse, så yttrar sig H. ej alls om de
egentligt apokalyptiska delarne, utan endast om de stycken, som
direkt innehålla varning eller tröst. Denna medvetna
återhållsamhet tyder på en uppfattning af det apokalyptiska
innehållet, som är att hälsa med glädje. — För apokryfernas
användande i predikan uttala sig både A. och H. Dock anse
de, att de i allmänhet ej böra brukas såsom texter, utan på
mera underordnadt sätt. Däremot afböjes hvarje begagnande
af det s. k. pseudepigraferna, ehuru dessa såsom till stor del
samtida skrifter med Nya Testamentet dock helt visst skulle
kunna bidraga att sprida ljus öfver många nytestamentliga
åskådningar och förhållanden (jfr Bousset: Religion des
Judentums). — Särskild uppmärksamhet torde också behandlingen af
de stora högtidernas grundtankar förtjäna. Såväl Achelis som
Hering ägna, fastän i olika sammanhang, synnerligt intresse häråt.
Här möta oss också några af nutidspredikans speciella
svårigheter (jfr Baumgartens ’Predigtprobleme’ s. 123—149:
’Die Festtatsachen und was daran fest bleibt’). Både A. och H. söka
anvisa ett tillvägagångssätt, som skall kunna tillfredsställa såväl
det kyrkliga krafvet på positiv förkunnelse som det
vetenskapliga på kritisk sofring. Såsom exempel vilja vi anföra, hvilka
synpunkter Achelis gör gällande rörande jul- och påsktiden.
Såsom adventstidens predikoämne föreslår han ’förberedelsen af
Guds världsåterlösning’ i anslutning till de gammaltestamentliga
texter, han som nämndt anser böra aflösa de nu brukliga. Hvad
beträffar jultiden tillbakavisar han hvarje fördjupande i
inkarnationstanken, jungfrufödelsen, stridsfrågan om julberättelsernas
egenskap af verklig historia eller helig poesi o. d. Grundtanken bör,
med lämnande af alla dessa spörsmål, vara den, att
världsåterlösaren är kommen, har begynt en ny mänsklighet och för
enkla, ödmjuka hjärtan uppenbarat Guds härlighet.
Passionstidens predikan bör uteslutande behandla lidandes-perikoper.
Synoptikerna böra utnyttjas härför mera än förr och
afskedstalen ur Johannes öfverflyttas hit från qvinquagesimaltiden. De
nuvarande passionsperikoperna åter hänvisas enligt sin
karaktär till epifaniastiden. Såsom passionstidens grundtankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
