Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 FÖKSTA MOSEBOK 35: 20—24
20 Och Jakob reste en vård på hennes graf; den kallas ännu i
dag Rakels grafvård.
J 21 Och Israel bröt upp därifrån och slog upp sitt tält på
andra sidan om Herdetornet. 22 Och medan Israel bodde där
i landet, gick Ruben åstad och lägrade Bilha, sin faders bihustru;
och Israel fick höra....
P Och Jakob hade tolf söner. 23Leas söner voro Ruben,
Jakobs förstfödde, vidare Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebu-
lon. u Rakels söner voro Josef och Benjamin. 25 Bilhas, Ra-
väntat i v. 16, är därför här och 48: 7 ett senare oriktigt tillägg, möj
ligen med stöd af en annan tradition, om läget af Rakels graf. För
närv. utpekas en stenbyggnad (som till formen erinrar om vanliga
muhammedanska helgongrafvar) på vägen mellan Jerusalem och
Bet-Lehem, såsom Rakels graf. Denna tradition sträcker sig ej längre
tillbaka än till 4:de årh. e. Kr., men med all sannolikhet förelåg den
redan på Jesu och apostlarnas tid, eftersom Matt. 2:15 om Herodes
mord på barnen i Betlehem och dess omnejd kan citera Jeremias ord
om Rakel, som begråter sina barn. I Mika 5:1, där MT lyder
»Bet-Lehem Efrata», stod ursprungligen sannolikt Bet-Efrata (jfr G) och
Bet-Lehem är där sannolikt en förvanskning af Bet. Att Betlehem,
som där tydligen åsyftas, kan kallas Bet-Efrata (= Efrat), synes
antyda, att Efrat, Efrata varit ett landskap omfattande bl. a. Bet-Lehem,
(jfr 1 Sam. 17:12). V. 20. Stenen (massebä), som Jakob reste på
Rakels graf och som ännu fanns på källans tid, var en grafsten, en
minnesvård öfver den döda; denna betydelse har ordet ofta i
feni-ciska inskrifter. — V. 21—22 a: Jakob fortsätter sitt tåg söder om
Mig-dal Eder, Rubens våld mot Bilha. Källan är här förmodligen J.
Jakob kallas med sitt nya namn. Hvar den här omtalade orten Migdal
Eder (Herdetornet) var belägen är ovisst, jfr Mika 4: 8. Rubens våld
mot sin faders bihustru har förmodligen omtalats utförligare i J,
ehuru red. funnit lämpligt att förkorta texten. I slutet af v. 22a
föreligger en tydlig lucka i framställningen. Att Ruben begick ett svårt
brott, som ådrog honom straff, visar 49: S f. Huru det närmare skall
tolkas är svårt att säga; möjligen är det fråga icke om en enstaka
händelse utan om en olycklig sedvänja inom Rubens stam, som blef
dess fördärf, knappast om undertryckandet af en släkt Bilha af den
mäktigare stammen Ruben, se närmare till kap. 49. Om målet för
Jakobs resa enligt J eller E få vi ej veta någonting. Enligt E gäller
resan måhända Beer-Seba, jfr 37: 22; 48:5 a. V. 22 b—29: Jakobs söner,
ordnade efter deras mödrar, hans ankomst till Mamre, Isaks död. Då
det i v. 26b betonas, att sönerna föddes i Paddan-Aram (P:s
kännetecken), synes denna förteckning ha haft en tidigare plats inom P,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
