- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugusjunde årgången. 1910 /
377

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA MOSEBOK 36: 2 5—3 3 377

I öknen, då han vaktade sin fader Sibeons åsnor. 25 Men dessa
voro Anas barn: Dison och Oholibama [Anas dotter]. 26Och
dessa voro <Disons> söner: Hemdan, Esban, Jitran och Keran.

27 Och dessa voro Esers söner: Bilhan, Saavan och Akan.

28 Dessa voro Disans söner: Us och Årån. 29 Dessa voro
ho-réernas stamfurstar: fursten Lotan, fursten Sobal, fursten
Si-beon, fursten Ana, 30 fursten Dison, fursten Eser, fursten Disan.
Dessa voro horéernas stamfurstar <efter deras släkter> i Seirs
land.

31 Och dessa voro de konungar, som regerade i Edoms
land, innan ännu någon konung hade regerat öfver Israels barn:
32 Bela, Beors son, var konung i Edom, och hans stad hette
Dinhaba. 83Då Bela dog, blef Jobab, Seras son, från Bosra,

manställas med ’Ana här. Men heta källor finnas också annorstädes
i dessa trakter. V. 25. Ana här är naturligtvis den Ana, som
omtalas i v. 20, ej den som nämnes i v. 24. Men troligen är »Anas
dotter» en senare tillsats, ty om Oholibama är predikat, så är personen
ifråga ej en kvinna utan en man, jfr inledningen: Dessa voro Anas
söner (bene ’ana). Möjligt är ock, att öfversatta: »Och Oholibama var
Anas dotter». Då är Oholibama tecknad som en kvinna, jfr v. 18.
V. 26. MT läser oriktigt »Disan», jfr v. 21, Disans söner komma
först i v. 28. Till hufvudstammen Lotan hörde alltså: Hori, Hemam;
till Sobal: Älvan, Manahat, Ebal, Sefo, Onam; till Sibeon: Aja, Ana;
till Ana: Dison, Oholibama; till Dison: Hemdan, Esban, Jitran, Keran;
till Eser: Bilhan, Saavan, Akan; till Disan (Rison): Us, Årån. V. 29
f. är eg. blott en parallell till 20 f. och innehåller väl en ny
förteckning från en annan källa. I v. 30 bör efter G sannolikt läsas
lealefehem »efter deras släkter» i st. för MT:s leallufehem: »efter
deras stamfurstar», som icke passar efter det föregående subjektet.
— V. T. 31—39: Konungarna i Edom. Edoméerna hade vunnit ett
försprång framför israeliterna därigenom, att de ej blott fått fast fot
uti ett eget land utan ock där hunnit organisera sig som politisk
makt under en konung, förr än broderfolket Israel (jfr 4 Mos. 20:14
ff.). Esau var med ett ord, för att tala med de föregående
berättelserna, »den förstfödde». V. 31 kan tydligen, med ofvanstående
öfversättning, icke ha skrifvits före Sauls tid. Möjligen och sannolikt bör
man dock öfversatta: »innan någon konung af Israels barn härskade»,
nämligen öfver Edom, innan någon israelitisk konung härskade där.
Då har källan icke tillkommit förr än efter Davids seger öfver
edoméerna (2 Sam. 8:14). Af de här nämnda konungarna i Edom är
ingen son till företrädaren. Däraf följer, att detta land saknade en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1910/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free