Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERAT URANMAL AN 441
framdrager — men som dock ingen före honom beträdt vid en
sammanhängande framställning af ämnet. Emellertid torde det
knappast kunna bestridas, att förf. är besjälad af en allt for
stark tro på den religionshistoriska metodens förmåga att
klargöra de här ifrågakommande problemen, eller i alla fall af en
för stark tro på den användning han själf gör af denna metod.
Understundom kan denna hans tillförsikt taga sig rent naiva
uttryck. Annorlunda kan man — för att anföra blott ett par
exempel — svårligen karaktärisera hans ord sid. 279, där han
af det kända förhållandet, att vi nu äga kunskap om
babyloniska botpsalmer frår 2—3000 år f. Kr., drager följande
förbluffande slutsats: »Dermed er en pæl rammet gjennom den
paadstan, at alle israelitiske salmer skal være eftereksilske»,
eller sid. 272, där han med anledning af Grressmanns och E.
Meyers på religionshistoriska iakttagelser grundade
uppfattning angående den israelitiska eskatalogiens ålder gör följande
uttalande: »Derfor kan nu trygt siges, at kapitler som Arnos
9, Hos. 14, Jes. 9 og 11 er egte.» Med en dylik användning
af de babyloniska botpsalmernas ålder kan förf. tydligen lika
väl bevisa Moses författarskap till ps. 90 och Davids
författarskap till alla de psalmer, som bära hans namn. Men om han
själf vågar draga ut denna konsekvens af sin metod, är dock
ovisst, då han t. ex. om ps. 40 å sid 193 förklarar, att den
»er vel eftereksilsk», ehuru den utger sig vara af David. Och
hvad de nämnda messianska ställena hos profeterna angår, så
har ju en så radikal kritiker som Duhm, alldeles oberoende af
den allmänna religionshistoriens fenomen, försvarat äktheten af
både Jes. 9 och 11, men förf. själf har trots sin förtrogenhet
med dessa fenomen å sid. 130 förklarat, att »de eschatologiske
afsnit Mika 4: 1 ff. 5: 1 ff. 7: 7 ff. ikke er skrevet af Mika.»
Alltså måste det ju äfven enligt förf. finnas andra och
viktigare grunder än religionshistoriska analogier för afgörandet af
en psalms eller en gammaltestamentlig profetias ålder.
De anförda exemplen ha redan gjort oss litet förtrogna
med en annan för förf. karaktäristisk egenskap, nämligen hans
oppositionella ställning till den »härskande uppfattningen» eller
närmare bestämdt till hvad han helt summariskt kallar
Wellhausen och hans skola. Anmälaren är ingalunda någon blind
anhängare af Wellhausens uppfattning af den israelitiska
religionens utveckling utan tror tvärtom, att den på många viktiga
punkter behöfver korrigeras, — i flera fall har den ock redan
blifvit korrigerad och det af män, som gått i W:s skola,
men ändock villigt erkänna mästarens stora betydelse. Men
förf. uttalar sig om Wellhausen och hans anhängare och fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
