Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 LITTERATURANMÄLAN
niskor lade i dagen för evangelii framgång hos oss — ja, för
lapparnas omvändelse. Deras ifver mötte ofta starkt motstånd
och deras bemödanden syntes tidvis alldeles fruktlösa.
Förf. tecknar för oss ett helt galleri af personer ur olika
samhällslager, hvilka deltaga i den nya rörelsen. Af dessa
intressera oss naturligen de svenska mest, och det är med
glädje man konstaterar, att bland dem finnas många ur de
högre stånden. Icke många visa och mäktiga äro kallade men
några dock. Ej mindre än trenne söner till den bekanta
stormannen Urban Hiärne nämnas såsom religiöst intresserade
jämte många andra högt uppsatta. Själfva hattchefen, grefve
Gyllenborg, låter en herrnhutare predika för sig och mottar
honom såsom middagsgäst.
Den man, som mest bidrog till herrnhutismens införande
i vårt land, var uppsaladocenten Arvid Gradin. Utförligt
skildras hans religiösa utveckling, hans öfvergång till
brödraför-samlingen, hans besök hos ärkebiskopen och teologie
professorerna i Uppsala och hans resor i Sverige för öfrigt. Man lär
i honom känna en lika så begåfvad som ödmjuk man, och man
förstår ock, af hvilken betydelse han varit ej blott för
herrn-hutismen i sitt eget fosterland utan ock för
brödraförsamling-arna i deras helhet. Den som skrifver detta, hörde för många
år sedan i Herrnhut de amplaste loford uttalas af den
dåvarande biskopen därstädes öfver svensken Gradin, och sedan
man läst Jacobssons afhandling, förstår man, att mannen
förtjänar brödraförsamlingens fulla erkännande som en af dess allra
främste fäder — Vi tillåta oss här uttala den önskan, att
Gradins berättelser om sina resor måtte bli till trycket befordrade
i Sverige|liksom ock hans Evangelii och Christendomens
Hemligheter, hvilket arbete förf. omnämner såsom befintligt i manuskript.
Utan att i vanlig mening vara populär — något som man
väl ej får fordra af en bok, som skrifvits i syfte att
framställas till offentlig granskning af akademiska myndigheter — är
dock Jacobssons skildring konkret och åskådlig. Här och där
tycker man, att uppgifter och meddelanden medtagits, som
utan skada för det hela kunnat vara borta. Då förf. rör sig
med sådant material, som han själf hämtat ur
urkundssamling-arna, är hans stil isynnerhet frisk och omedelbar.
På samma gång man lyckönskar förf. till det goda
resultatet af hans forskningar, känner man en liflig önskan, att
han måtte fortsätta och rikta vår litteratur med nya arbeten
på sitt studiegebit. Särskildt skulle det glädja oss, om vi finge
hoppas, att han ville ge ut de delar af den svenska
herrnhu-.tismens historia, som ännu äro oskrifna! A. II— én.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
