Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAM OCH KKISTENDOMEN
45
han vidare genom talet och ordet, och hans spekulation går
slutligen ut på att fastställa, att Gud har tillvaro, liv och
förnuft (är nätik talande) i överensstämmelse med den filo-
sofiska definitionen av människan."1 Onekligen har Sah-
rastäni rätt i att den här skildrade nestorianska trinitets-
spekulationen starkt påminner om Abu Häsims moduslära.
Emellertid är det icke utan vidare säkert, att prioriteten är
på Abu Häsims sida. Saken kan även förhålla sig så, att det
nestorianska filosofemet utgör en självständig utveckling,
som står i samband med men ej är direkt beroende av den
äldre muctazilitiska spekulationen (två attribut: vetande och
makt hos Gubba i, Sahr. I 45). Den gemensamma utgångs-
punkten för Abu Häsim och de nestorianska teologerna kan
i så fall mycket väl ha utgjorts av den u filosofiska* defini-
tionen av människan som ett levande förnuftigt väsen, en
definition som de förefunno i ett säkert å båda sidor studerat
verk, den s. k. "Aristoteles teologi" (ed. Dieterici 146).
Förnuftig eg. talande (nätik, det förnuftiga talet människans
särmärke) ledde osökt den kristne teologen till ordet—logos.2
Då, som vi erinra oss, Däwud b. Merwän studerat just i
Nisibis, torde det vara tämligen klart, att hans treenighets-
lära återgår på den nestorianska. Med kännedom om ori-
entalisk vetenskap i allmänhet och dåtida syrisk i synner-
het kan man nämligen tryggt våga det antagandet att skol-
1 Marginalupp. av Salirastäms verk i Kitäb al-fisal II 65. Satsen lo-
gos = Guds vetande har f. ö. haft en viss betydelse för den teologiska
spekulationen i islam, se H. S. Nyberg: Kleinere Schriften des Ibn
al-Arabi 123.
2 En med den nestorianska besläktad trinitetsspekulation har även
funnits inom den monofysitiska kyrkan. I en bekännelse, som till-
skrives Jakob Baradai själv — sannolikt härstammar den först från
900-talet (se Hauck R. E. VIII, 465; Z. D. M. G. XXX 417) fram-
ställes Gud som en substans med tre proprieteter (märk: ej attribut):
Intellektet C^hV, Ordet (natk) och Livet vilka motsvara de tre perso-
nerna. Bekant har läran om proprieteterna Sonen — Ordet och Anden —
Livet varit även för en annan nionofysitisk författare från 900-talet?
den förut omtalade Jahjä b. eAdi (se G. Graf i Beitr. zur Gesch. d.
Philos, des Mittelalters VIII: 7, sid. ö4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
