Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN
57
Därför verkar det på läsaren riktigt välgörande, då hon här
och där tillåter sig en smula kritik och påpekar den fåfänga,
som hos Frälsningsarmén gör sig gällande i granna uniformer,
titlar och ordnar m. m. samt det braskande med siffror o. d.
som så riktigt förekommer i dess pressorgan. Hur gärna
skulle man ej sett, att hon litet oftare använt ferlan!
A. K—en.
J. Leipoldt: Jesus und die Frauen. Leipzig, Quelle und
Meyer, 1921. 170 s.
För bedömandet av kristendomens insats i den sociala ut-
vecklingen är det problem, som ovanstående boktitel antyder,
av utomordentlig betydelse. Att kristendomen genom att skänka
fulla personliga och vidgade sociala rättigheter åt de annars
inom alla kulturområden mer eller mindre tillbakasatta kvin-
norna visat sig som den frigörande och personlighetsfrämjande
makten framför andra är förut känt och ofta framhållet. Men
beviset för att denna nya hållning i kvinnofrågan helt eller
övervägande återgår på Jesu egen uppfattning av kvinnornas
andliga likvärdighet med männen och på hans egen praxis
behöver väl vidare utföras och preciseras. Om man nämligen
å ena sidan icke kan förneka, att kvinnan inom den kristna
församlingen särskilt under de två första århundradena1 intagit
en ojämförligt högre ställning och spelat en vida mer fram-
trädande roli än annorstädes inom den antika världen, så är
det dock obestridligt, att denna emancipationstendens icke möter
oss ensamt inom kristendomen. Jag behöver blott erinra om
stoikernas insats för höjande av kvinnans personliga och med-
borgerliga ställning och deras därmed sammanhängande djupare
uppfattning av den sexuella moralen. Viktigare är emellertid
kanske det redan av Hieronymus (Ep. 133,4) påpekade för-
hållandet att just inom sekteristiska och särskilt inom gnostiska
kretsar kvinnornas inflytande synes ha varit särskilt framträ-
dande ; enligt Harnack är det just på grund av motsatsen till
gnosticismen och montanismen, som kyrkan börjar söka inskränka
kvinnornas deltagande i ordets tjänst och i församlingsledningen
och i stället anvisar dem kärleksverksamheten som huvudupp-
gift. Hur bör detta förklaras? Beror det på att i sekterna
urkristlig sed och uppfattning i detta hänseende bättre bevarats?
Den roll, som Marthus och Marthana eller Maximilia och
Priscilla spela inom Elxais resp. Montanus’ församlingar på-
minner oss ju om t. ex. Filippi döttrar i Hierapolis. Eller
1 Se Harnack: Mission und Ausbreitung etc II2 51—67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
