- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
70

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

SVEN LINDER

ofta blott oländiga bergstigar, där vandraren måste gå fram
försiktigt och ännu mera åsnedrivaren eller kamelföraren.
Men befolkningen i denna nejd hade dock möjligheten att
medelst dessa samfärdsleder, som väl ej voro sämre än de
palestinska bergsbygdernas vägar i allmänhet voro, hålla
förbindelsen uppe sinsemellan samt med de rikare sädes-
trakterna i norr och väster, med ödemarkens fria nomader
och den rika Jerikobygden i öster samt de gamla stamfrän-
derna i söder. Även för förbindelsen med helgedomarna i
norr och söder voro dessa samfärdsleder betydelsefulla och
säkerligen ofta begagnade. Och slutligen var det för denna
nejds befolkning ur krigisk synpunkt en förmån att från sin
jämförelsevis otillgängliga bergsbygd lätt kunna företaga här-
nadståg till de rikare trakterna norrut och västerut, medan
den själv ägde möjlighet att för en överlägsen fiende draga
sig undan bland sina passhöjder och hål vägar och där bjuda
motstånd, eller att i nödfall draga sig än vidare undan bland
den ytterligt svårtillgängliga ödemarkens klyftor österut för
att över denna nejd draga vidare till beduinlandet öster om
Jordan, den vida och nästan oåtkomliga tillflyktsorten för
Västjordanlandets besegrade och biltoga, som där icke nås
av fiender eller blodshämnd.

Den viktigaste förbindelseleden, som genomkorsar det
gamla Benjamins hjärtpunkt, är givetvis den stora farvägen
mellan Västjordanlandets norra och södra delar, som från
Negeb och Hebron i söder följde berglandets höjdrygg upp
igenom Efraims bergsbygd, jfr Stave, Israels land 85 f. I
stort sett följer den nuvarande landsvägen från Hebron
norrut den gamla färdevägens sträckning, med smärre av-
vikelser, där en mera utvecklad vägbyggnadskonst bekvämare
kunnat övervinna de djupt inskurna dalarnas och de branta
sluttningarnas hinder. Där den gamla färdevägen nödgas
sänka sig ända ned till dalgångens steniga bäckbädd för att
gå över denna på dess rundslipade stenar, löper den under
de senare årtiondena byggda landsvägen på sin höga bank
och sin väl murade och välvda stenbro över dalbädden, obe-
kymrad om den strida, forsande vinterbäck som efter ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free