Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
T. ANDRÆ
des tid in för den koptiska kyrkan. År 700 kom, så lyder
en ofta åberopad berättelse hos Makrtzi, en magrebinsk vezir
till Kairo på väg till Mekka. På Kairos gator såg han en
syn, som för hans muslimiska stolthet kändes som den bittraste
förödmjukelse: en kristen ämbetsman till häst, lysande klädd
och omgiven av talrika supplikanter, som sökte kyssa hans
händer och fötter och anropade honom om barmhärtighet.
Den kristne tillropade icke dess mindre övermodigt sin upp-
vaktning att driva bort de hjälpsökande. Veziren vände sig
genast till de ledande männen i sultanens omgivning, och
resultatet av hans allvarliga föreställningar blev ett för-
nyande av cUmars reskript med dess talrika rättsinskränk-
ningar och undantagslagar för de kristna. I den relation
av denna tilldragelse, som innehålles i den nyligen av Zetter-
stéen utgivna anonyma krönikan i God. Petermann II 615x
framgår med särskild tydlighet, att den behandling av de
kristna, som den magrebinske veziren här sökte genomföra i
Egypten, redan länge var gängse i västern. Inför de för-
samlade emirerna förklarar han nämligen, att de kristna "i
västerns land fingo röna den djupast tänkbara förödmjukelse
och förakt, att det icke vore tillåtet för någon av dem att
rida till häst och ej heller att bekläda något ämbete".
Ger berättelsen om den magrebinske veziren ett slående
exempel på hur intoleransen från den fanatiska västern
småningom trängt allt vidare in i den muhammedanska värl-
den, så rådde å andra sidan i det dåtida Egypten förhållan-
den, som beredde marken för detta kristendomshat. Oviljan
mot de kristna ämbetsmännen behärskade nu faktiskt den mu-
hammedanska befolkningen i vida kretsar. Som bekant hade
det egyptiska förvaltningssystemet redan under Ptolemeernas
tid nått en utomordentligt hög grad av teknisk fulländning.
De arabiska erövrarne och givetvis ännu mer de senare
turkmeniska mamlükerna synas ha saknat alla förutsättningar
att leda och behärska denna invecklade administrativa appa-
rat, som åtminstone delvis alltjämt fungerade enligt gamla
mönster, och de härskande klasserna voro därför här i större
1 Beiträge zur Geschichte der Mamlükensultane (Leiden 1919) 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
