Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
EINAR TEGEN
Frågan är blott, om icke därmed syftet helt förfelas. Vi
återkomma till den saken i slutet av vår framställning.
Tanken på dennna tredje möjlighet måste dock hava före-
svävat Nygren som just en möjlighet. Det är dock tydligt,
att han ej så djupt reflekterat över de olika möjligheter-
nas innebörd och räckvidd. Eljes skulle särskilt den första
och sista möjligheten ha kommit till principiell diskussion,
vilket ej skett. Förf. har endast oklart känt svårigheterna
och så följt minsta motståndets lag.
■K
Till frågan om deduktionens idé hör även problemet, i
vilken mening man har att utgå från erfarenheten. Nygren
menar, att man bör utgå från det i erfarenheten såsom sådan
givna giltighetsmomentet. Om jag tills vidare bortser från
frågan, om det överhuvud ges något dylikt för all erfaren-
het i Nygrens mening gemensamt giltighetsmoment, så är
jag fullt ense med honom om att det är från detta begrepp
om giltighet (eller vidare: om erfarenhet), man i deduktionen
har att utgå. Ty deduktionen är helt enkelt en analys av
ett visst begreppsinnehåll, och då har man naturligtvis vid
analysen att utgå från detta, ej från en realiserad erfaren-
het — denna må aldrig så mycket vara föremål för den reflek-
tion, som väcker deduktionsbehovet till liv. — Så är det
ock hos Kant. Det är begreppen om erfarenhet, om kunskap,
om matematik, om ren naturvetenskap, som han utgår ifrån,
låt vara att han också vet, att dessa begrepp äro realiserade
i bestämd, historiskt given kunskap, i bestämda faktiskt
föreliggande vetenskaper. Men detta är icke förutsättningen
för deduktionen.1
Emellertid uttrycker sig Nygren emellanåt så som om han
menade, att just fakticiteten av kunskap, av sedlighet, av
religion vore en förutsättning för själva analysen av mer
nödvändig art än som ovan sagts. Så i Bibelforskaren, s. 100,
där erfarenhetens teori säges utgå från, "ait det gives något
1 Jfr härtill Nygren: Dogmatikens vetenskapliga grundläggning,
Lund 1922, s. 127 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
