Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Publikan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Ordförklaringar och sakupplysningar.
Publikan.
lek ser man därav, att det, likasom harpan,
kunde spelas jämväl under högtidståg (jfr 1
Sam. 10: 5).
Publikan (Matt. 5: 46. 9: 9 f.).
Tullarrenda-tor, tulltjänsteman, särskilt en sådan av
judisk börd, som för vinnings skull hade trätt
i tjänst hos landets främmande herrar.
Pub-likanerna missbrukade ofta sin ställning till
utpressning och voro fördenskull hatade av
den judiska befolkningep.
Puka (1 Mos. 31:27. 2 Mos. 15:20. 1 Mack.
9: 39). Icke det stora instrument som hos
oss bär samma namn, utan en liten
handpuka, bestående av ett över en ram utspänt
skinn, på vilket man vid sång eller dans
angav takten genom rytmiska slag med handen.
Pund. Står Luk. 19: 13 f. för grundtextens
mna; Matt. 18:24. 25: 15 f. för tålanton.
Se Mätt, mynt och vikt.
Purimsfesten. Firades såsom en
glädjehögtid den 14 och 15 i månaden Adar
(motsvarande Mars), under tiden efter den
babyloniska fångenskapen. En förklaring av
festens upphov gives Est. 9 och tillägg till Est.
6 och 7. 2 Mack. 15:36 kallas festen
Mar-dokeus’ dag.
Påsk, Den viktiga israelitiska fest, som firades
om våren, den 14 i månaden Abib eller
Ni-san (motsvarande April), med offer och med
det högtidliga ätandet av påskalammet.
Högtidens namn, hebr. pésach, härledes 2 Mos.
12: 11, 13 av ordet pasåch, "gå förbi",
"skona". Påsken firades omedelbart före
det osyrade brödets högtid och bildade
tillsammans med denna en dubbelfest, som i
Nya test. än kallas påsk, än det osyrade
brödets högtid (se t. ex. Matt. 26: 17. Mark.
14: 12. Luk. 2:41. 22: 1. Apg. 12:3, 4).
Föreskrifter ’ om den israelitiska påskfesten
lämnas 2 Mos. 12. 34:25. 3 Mos. 23: 5.
5 Mos. 16: 1 f. - I den äldsta kristna
kyrkan firade de judekristna länge påsken på
judiskt sätt. Efter hand förvandlades festens
betydelse så, att den i hela kristenheten
firades till minne av Jesu uppståndelse från
de döda.
Rabbi (Matt. 23: 7 f. 26: 25). Det
judiskt-arameiska tilltalsord, som en lärjunge använde,
när han talade med sin lärare, egentligen
min herre, mästare. En annan form för
tilltalsordet är rabbuni (Mark. 10: 51. Joh.
20: 16).
Rahab (Job 9: 13. 26: 12. Ps. 89: 11). Namn
på något vattenvidunder. Bildligt användes
ordet till beteckning för Egypten (Ps. 87: 4.
Jes. 30: 7. 51: 9).
Riket. Rikets barn. Se Himmelpiket.
Romerska vakten (Matt. 27:27. Mark.
15:16. Apg. 21:31). Beteckning för en
romersk truppavdelning förlagd i Jerusalem.
- I Antoniaborgen låg i nytestamentlig tid
en besättning bestående av en kohort, omkr.
500 man.
Rättfärdighet. På grund av Israels
uppfattning av Guds rättfärdighet kan detta ord
stundom, särskilt när rättfärdigheten visas
mot egendomsfolket eller mot de fromma,
stå likbetydande med nåd, hjälp, frälsning,
välsignelse; se t. ex. Dom. 5: 11. Ps. 89:17.
Jes. 45: 8. 51: 5.
Rökelse. Kåda från vissa österländska växter,
som vid förbränning sprider en angenäm
lukt. Den utgjorde en viktig och dyrbar
handelsvara (Jes. 60:6. Matt. 2: 11. Upp.
18: 13). - Rökelse, rökverk, bestående av
allahanda välluktande ämnen, begagnades
mycket till förbränning vid tempeltjänsten i
Jerusalem (2 Mos. 30: 34 f. Syr. 50: 9.
Luk. 1:9).
Sabbat. Så kallas i bibeln den sjunde dagen
i veckan, vilken judarna firade såsom
vilo-och högtidsdag. Bland andra bestämmelser
rörande sabbaten var ock förbudet att på
sabbaten gå längre än en vägsträcka på
2,000 alnar (en "sabbatsväg"); härav
förklaras Apg. 1: 12. - Likasom var sjunde
dag betraktades såsom sabbatsdag,
betraktades i lagen vart sjunde år såsom sabbatsår
(3 Mos. 25).
Sadducéer. Under den senare judendomens
tid det förvärldsligade prästerliga
stormanspartiet i Jerusalem, som icke tillerkände "de
äldstes stadgar", utan blott Mose lag
förbindande kraft, icke trodde på någon
kommande dom, ej heller på någon änglavärld
eller odödlighet.
Salt. Äta palatsets salt (Esr. 4:14), stå i
konungens tjänst. - Saltförbund (4 Mos.
18:19. 2 Krön. 13:5). Oryggligt förbund.
Uttrycket belyses av 3 Mos. 2: 13 och
sammanhänger med den ännu bland åtskilliga
folk bestående åskådningen att gemensamt
förtärande av salt för med sig förpliktelse
till vänskaplig trofasthet. - Salthavet
(1 Mos. 14: 3), benämning på Döda havet.
Sambuka [sambäka] (Dan. 3: 5). Ett
stränginstrument liknande harpan, men mindre.
Sandaler (Mark. 6:9. Apg. 12: 8). Sulor,
som med remmar fästas vid foten och ersätta
verkliga skor. Ofta säges "skor" i så allmän
mening, att det inbegriper också sandaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
