Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanske uppskattas boken allra bäst av den litteraturhistoriskt bildade — det är väl mot
bakgrunden av det slutande 1700-talets tårdrypande och sentimentala roman i England, som
Jane Austens klarögda, redbara och observanta berättarkonst bäst kommer till sin rätt, men
även den vanliga läsaren skall finna nöje av denna bok med dess uppfriskande humor och
diskreta men långtifrån menlösa satir.
Det är en engelsk godsägarfamilj förf. skildrar med fem giftasvuxna döttrar. De två äldsta
av dem — särskilt den ena är en förtjusande flicktyp — äro bokens huvudpersoner och de
giftas bort, lyckligt och över sitt stånd. Runt omkring dessa två och deras tillkommande
gruppera sig ett helt galleri av delvis obetydliga och ganska narraktiga personer, och vid
skildringen av dessa triumferar förf:s berättarkonst. Man glömmer ej lätt den oerhört vulgära mrs
Benett, som helt går upp i att jaga efter lämpliga män åt döttrarna, eller den andryga lady
Catherine de Bourgh. Om det än är som kvinnopsykolog Jane Austen når högst och om än
mannen i hennes skildring huvudsakligen betraktas från en enda synpunkt, nämligen som
äktenskapskandidat, har hon dock även ett par mycket goda manliga porträtt. — Tiderna och med
dem kvinnornas ställning ha ju i mycket förändrats sedan Jane Austens tid; särskilt får man
hoppas att det ökade ekonomiska oberoendet — åtminstone i nordiska och anglosachsiska
länder — i någon mån minskat äktenskapsmarknadens krasshet, men denna bok blir dock icke
förlegad, ty dess rent mänskliga sidor komma alltid att rädda dess friskhet. G—a L.
Hafis tolkad efter Hans Bethge av Erik Blomberg. A. B. 1921. 52 s. Hceq. 3:75.
»Persiens Anakreon», som sjunger om rosor och näktergalar, har här i ett fint litet häfte
fått en behagfull tolkning. F. V.
Le Roy, Eugène. Upprorsmannen (Jacquon le croquant). Roman. Övs.
fr. fra. av M.-L. Lundström. Å. & Å. 1921. 288 s. (Klassiska romaner
utvalda av Fredrik Böök.) Hcej. 9:—.
Le Roy är en bekantskap värd att göra. »Upprorsmannen» är en fransk bonderoman från
1800-talets första hälft, och med kraft och åskådlighet skildrar förf. hur en fattig torparpojke,
som sett sin far orättvist dömas till galärerna och sin mor dö i förtid av sorger och
umbäranden, reser sig mot adelsförtrycket på det gods där han vuxit upp, och slutligen som ledare
för alla godsets bönder gör ett fullständigt slut därpå. E. Bn.
Reymont, W[ladyslaw] S. Bönderna: Hösten. Övs. fr. po. av E. We[st]er.
A. B. 1920. 303 s. (Moderna romaner 46.) Hcemc. 9:75.
En ovanligt levande skildring ur de polska böndernas liv i vardag och helg. Mot en
bakgrund av den framskridande hösten — först mild, gyllene brittsommar, som följs av det eviga
regnet, dimmorna, blåsten — ges här scener så äkta och livliga, att de rista sig in hos
läsaren med det upplevdas styrka. Sådana kapitel som det om alla själars dag, om marknaden och
till sist bröllopet, då hösten övergår i vinter och marken är frusen och rimfrostklädd, äro
mästerliga. Bokens svenska form är utmärkt. E. Sqt.
Swinnerton, Frank. Nocturne. Med ett företal av H. G. Wells. Till
svenska [fr. eng.] av Dagmar Berg-Sommarström. Sv. andelsf. 1921. 230 s.
Hcee. 7:—.
En liten roman i novellformat av en av Englands yngre författare. Handlingen — två i
små förhållanden levande systrars kärlekssaga — är koncentrerad inom några få timmar. För
den ena förlöper det hela mera alldagligt, litet torftigt men ändå på sitt sätt rörande; den andra
systern, som är mera lidelsefull, förs ut på större äventyr och ser på några få timmar sin värld
förvandlas. Det är en osentimental och behärskad konst förf. bjuder oss, och den lilla berättelsen,
där två människoöden avgöras, saknar i all sin koncentration icke luft och perspektiv. G—a L.
Tagore, Rabindranath. Hemmet och världen. Övs. fr. eng. av Hugo
Hultenberg. Nst. 1921. 296 s. Hcep. 13:—, inb. 16:50.
Tagore skildrar här ett äktenskapsdrama med mannen, hustrun och »vännen» som handlande
personer, alldeles som hos oss, men boken ger dessutom bidrag till den indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
