Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- D. Filosofi
- E. Uppfostran och undervisning
- H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dragningskraft är författarens rika människokännedom, hans frihet från doktrinarism, hans sällsynt
fina psykologiska blick och hans älskvärda framställningssätt. Till synes föga lagd för grundlig
analys går han emellertid ofta vida mera på djupet med problemen än vad man i första
ögonblicket anar. Mycket av vad det franska 1600-talets klassicitet gav form har i själva verket
redan uttalats av Montaigne. — Den här föreliggande svenska översättningen omfattar blott
mer eller mindre fullständiga utdrag ur några bland Montaignes mest bekanta essayer. Ehuru
tämligen fragmentarisk ger samlingen dock åtminstone en föreställning om Montaignes åskådning
och tänkesätt. Den svenska språkformen har emellertid föga eller intet av den fängslande
originalitet, som utmärker Montaignes stil. O. W—n.
E. Uppfostran och undervisning.
Craddock, E. A. Självstyrelse i skolan. (The classroom republic.) Övs. [fr. eng.]
o. bearbetn. av Frans G. Blom. N. o. k. 1923. 138 s. Ea. 2:50, inb. 3:50.
En lättläst och trevlig bok, som genom ett konkret exempel ger en god föreställning om
vad denna moderna rörelse vill nå. En uppmärksam läsare finner också lätt det här
framställda systemets svagheter, t. ex. den onaturligt starka betoningen av tävlan; det är också svårt
att utan vidare gilla förf:s påstående (sid. 55), att lögnen försvinner, bära läraren obetingat
godtager pojkarnas lögner. Även den lärare som själv ej vill försöka med självstyrelse i sin klass,
finner i boken en mängd synpunkter, som böra kunna vara av stor betydelse för hans
uppfostringsarbete. A. H—r.
H. Skönlitteratur.
Burnett, Frances Hodgson. Robin. Övs. fr. eng. A. B. 1923. 186 s. Hcee. 3:75.
Burnett skriver de mest idealiska barnböcker om ostyriga men varmhjärtade, präktiga och
framför allt naturliga barn. Därför förvånas man att hon skriver romaner om så pass
onaturliga vuxna människor. I sin nu översatta krigsroman »Robin» (forts. till »Ätten Coombes
huvudman») tar hon upp samma ämne, som Galsworthy med så säker och djup uppfattning
behandlar i »Törnestigen»: krigsbruden, som lämnas ensam med sitt barn. Men medan vi i
»Törnestigen» möta moderna mäniskor av kött och blod icke minst i den unga Noéls gestalt,
för oss »Robin» in i en otvetydig missromanvärld med smäktande sentimentalitet, nattsvarta
och snövita karaktärer, syndens straff och dygdens belöning. En extra tillkommande ingrediens
är ett visst spiritistiskt inslag mot slutet av kärlekshistorien. Boken har emellertid ända sina
förtjänster. Den är älskvärd, oförarglig och lättläst och oklanderligt moralisk. O. B.—Z.
Lewis, Sinclair. Babbitt. Historien om en man, hans familj och hans enda
stora vänskap. Nst. 1923. 475 s. Hcee. 9:50, inb. 11:25.
Lewis’ förut Översatta Storgatan (f. ö. den bok med vilken han slog igenom) var kanske ur
en synpunkt särskilt ägnad att introducera förf. i Sverige: den lilla nybyggarstad i mellersta
Amerikas vetedistrikt, där handlingen huvudsakligen utspelades, vimlade av skandinaviska
invandrare. Den nya romanen är däremot nästan renodlat amerikansk både i fråga om miljö och
tendens; vad den vänder sig emot är just det som i särskilt dålig mening kallas amerikanism,
bristen på högre kultur, gottköpsmoralen, standardiseringen, de framgångsrika borgare som
»allesammans insågo, att Amerikansk Demokrati icke innebar någon jämlikhet i rikedom men däremot
fordrade en sund likformighet i tankar, klädedräkt, målning, moral och ordförråd».
Babbitt är en framgångsrik medelålders fastighetsmäklare i Zenith, en handelsstad inne i
landet med en befolkning på några hundratusen, med ett mäktigt och korrumperande
Spårvägsbolag, ivrigt konkurrerande frikyrkor, förbudskrogar med smuggelsprit, undervisningsinstitut som
enligt sina braskande annonser per korrespondens lara bort allt, från boxning till att bli en
»rationell, duktig, originell tänkare», och ett kraftigt organiserat Medborgarförbund som effektivt
vakar över affärslivets sundhet och sedernas renhet. Babbit skildras brett och ingående som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0028.html
