Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningssakkunnigas förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteksväsendets ordnande som det viktigaste. Då ett fullständigt förverkligande
av de sakkunnigas förslag, förklarar han, »med hänsyn till de långvariga
verkningarna av krisen knappast för närvarande låter tänka sig och ett planmässigt
ordnande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet således endast torde kunna
ske så småningom, får jag såsom min mening framhålla, att det för närvarande
mest angelägna bland de önskemål, som med hänsyn till folkbildningsarbetets
utveckling böra uppställas, är ett rationellt ordnande av våra folkliga bibliotek i
anslutning till det program, som av de sakkunniga framlagts».
I.
De allmänna principerna.
Den åskådning angående folkbildningsarbetets allmänna karaktär och uppgifter,
som ligger till grund för de sakkunnigas förslag, framställes i sina huvuddrag i
ett inledande kapitel om »folkbildningsarbetets uppgifter». Dessutom möter man
framställningar av principiell natur i inledningarna till de olika huvudavdelningarna,
»folkbiblioteken», »föreläsningsverksamheten», »studiecirkelverksamheten», »skolor och
universitet» samt framför allt i det avslutande kapitlet, som behandlar »samorganisation
och statsmedverkan i folkbildningsarbetet». Den grunduppfattning, som sålunda
framträder, kan sammanfattas i följande huvudpunkter:
Folkbildningsarbetet bör ej vara inriktat enbart intellektuellt. Det gäller lika
mycket känslolivet som förståndet, och det bör även inbegripa formerna för
samlivet människorna emellan. Den insats som biblioteken kunna göra för känslolivets
förädlande genom spridande av etiskt och konstnärligt högtstående litteratur,
antydes endast mera i förbigående; likaså den stora betydelse de kunna ha för
förfinande av nöjeskulturen. Men i fråga om både studiecirklar och föreläsningar
understrykes starkt dessa folkbildningsmetoders stora värde för höjande av den
allmänna kulturnivån i samliv och nöjen hos vida kretsar av vårt folk. Den vikt
folkbildningssakkunniga fästa vid de sidor av folkbildningsarbetet, som mera tala
till känslan, visas för övrigt inte minst av den uppmärksamhet, som i avdelningen
om föreläsningar ägnas musiken och sången.
Folkbildràngsarbetet bör vidare så mycket som möjligt grunda sig på eller
uppmuntra till självverksamhet hos de bildningssökande. Upprepade gånger
framhålles att ett bildningsarbete som ej uppfyller detta krav blir ytligt och blott kan
skänka deltagarna halvbildning. Just med hänsyn till denna kardinalpunkt i de
sakkunnigas uppfattning av folkbildningsarbetets uppgifter är det som biblioteken
inta en så central plats i betänkandet. Det är därför också sådan vikt lägges
vid att föreläsningarna skola kombineras med bokförsäljning, bokutlåning och
studiecirkelarbete. Det är därför slutligen som de sakkunniga så starkt framhålla
betydelsen av studiecirkelverksamheten. Deras förslag i fråga om studiecirklarna
går just ut på att de rika möjligheter, som denna form av folkbildningsarbete
innebär för åstadkommande av självverksamhet, må komma till sin fulla rätt.
Folkbildningsarbetet bör va?’a ett område, där alla skola kunna mötas
oavsett vilken samhällsklass de tillhöra och oavsett deras föregående utbildning.
Ett av de främsta målen bör vara att så rikt och så mångsidigt som möjligt
tillhandahålla de medel som kunna skänka objektiv upplysning, vilka frågor det än
gäller och vilka syften de bildningssökande än vilja nå genom sitt bildningsarbete.
Folkbildningsarbetet har ej till uppgift att befrämja någon viss åskådning, i annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
