- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
36

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningssakkunnigas förslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mån än att det bör söka hos så många som möjligt uppväcka medborgarsinne och
känsla för de andliga värdenas betydelse. Folkbiblioteken böra utrustas och
ledas så, att alla — vilken samhällsklass, vilket parti de än tillhöra — må kunna
känna sig hemma där. Inga ensidiga synpunkter få vara bestämmande för bokurvalet.
Biblioteket bör söka nå alla och gagna alla. Föreläsningsanstalterna
böra i möjligaste mån representera olika samhällsgrupper och intressen. De böra
emellertid söka nå sitt mål att föra samman olika klasser och olika åskådningar
ej genom att sorgfälligt undvika brännbara politiska och religiösa ämnen, utan
genom att även i fråga om dem ge tillfälle till objektiv belysning, eventuellt
genom att låta frågorna behandlas av föreläsare med olika ståndpunkter. Studiecirkelverksamheten
har hittills varit statsunderstödd, endast för så vitt den varit knuten
till något riksförbund, och de riksförbund som haft dylik verksamhet på
sina program äro alla klass- eller socialpolitiskt betonade. De sakkunniga önska
öppna möjlighet till statsunderstöd även för fristående, utanför de stora
riksförbunden stående studiecirklar.

Det är klart att folkbildningsarbetet måste tillämpa olika hjälpmedel och olika
metoder, om det gäller att väcka intresse, där sådant förut ej finnes, och att
skapa de förutsättningar för självbildningsarbetet, som utgöras av elementära
färdigheter och kunskaper, eller om det är fråga om att bereda möjligheter till ett
djupare inträngande i något ämne. Intetdera bör emellertid försummas Folkbildningsarbetet
skall ej blott ta sikte på »de många», på den stora allmänheten,
det bör också sätta som sin uppgift att öppna vägarna för det — låt vara
mindretal som är verkligt studie- och forskningsintresserat bland dem, som
i olika avseenden kunna behöva hjälp i sitt självbildningsarbete.
Den ena av
dessa båda uppgifter får ej förbises för den andra. Lika väl som det skulle
vara ett stort missgrepp att lägga hela arbetet på en för hög standard, lika väl
skulle det skada, om man satte för snäva gränser för verksamheten och nöjde
sig med sådant, där man kunde vara saker på att få den stora mängden med.
Detta är en bärande idé i biblioteksbetänkandet, vilken bl. a. tar sig uttryck i
förslagen om särskilt statsunderstöd åt bibliotek, som anskaffa lämpliga
handboksamlingar, om samverkan emellan stora och små bibliotek samt i de åtgärder,
som föreslås för att tillgodose behovet av särskild utbildning av bibliotekarierna
vid de större folkbiblioteken. Genom allt detta vill man vinna att varje allvarligt
studieintresse skall kunna bli tillfredsställt och att en var som behöver hjälp och
anvisningar vid sin läsning skall kunna få detta. Vad föreläsningarna angår, ha
de sakkunniga på olika sätt sökt uppmuntra föreläsningsserierna (kurserna), vilka
givetvis som direkt upplysningsmedel ha större värde än de fristående föreläsningarna.
Man har dessutom sökt knyta den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
organiskt samman med universiteten. Allra mest framträder intresset för en
fördjupning av bildningsarbetet emellertid i försöken att direkt samorganisera
föreläsningsserier med studiecirkelarbete isynnerhet i den form av dylik sam
organisation, som de sakkunniga benämna universitetscirklar och varmed förstås av
universitetslärare eller med dem likställda vetenskapsidkare ledda studiecirklar.

Av det redan sagda torde framgå den vikt de sakkunniga lägga vid samverkan
emellan de olika slagen av bildningsföretag.
De betrakta som en av de viktigaste
förutsättningarna för folkbildningsarbetets framgång att den isolering häves, vari
ännu alltjämt — trots allt vad som gjorts eller sagts — de olika grenarna av
folkbildningsarbetet på många håll befinna sig i förhållande till varandra. Någon
tvångssammanslutning vill man visserligen ej förorda, annat än så till vida att alla
statsunderstödda bibliotek inom en och samma kommun skola vara skyldiga att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free