- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
37

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningssakkunnigas förslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samråda om bokinköp och tryckning av katalog, dock med rätt att besluta var för
sig. Men man föreslår att staten skall i olika avseenden uppmuntra till ännu
närmare samverkan: i fråga om biblioteksväsendet genom att göra till en viss grad
förmånligt för studiecirkelbiblioteken att söka anslutning till det kommunala eller
som kommunalt fungerande bibliotekssystemet och i fråga om föreläsningar och
studiecirkelverksamhet genom att lämna ett direkt större anslag till med
föreläsningar förbunden studiecirkelverksamhet. Slutligen har man velat trygga denna
samverkan ända upp till den översta ledningen genom att föreslå ett mindre
anslag för i regel årliga konferenser mellan konsulenterna i skolöverstyrelsen och
representanter för folkbildningsorganisationernas centralledningar.

Folkbildningssakkunniga betona starkt att det ej är fråga om någon principiell
omläggning av folkbildningsarbetets allmänna organisation. Denna verksamhet bör
som hittills vara fri och frivillig.
Det gäller ju ett arbete bland vuxna, vilka
givetvis själva böra få avgöra både om de vilja studera och vad de vilja studera.
De olika bildningsföretagen böra »organiseras och administreras så, att de
bildningssökande kunna känna att de röra sig på egen mark, där de själva ha del
både i bestämmanderätt och ansvar, där de ha tillfälle att göra sina önskningar
hörda och kunna vänta att dessa i möjligaste mån skola bli tillgodosedda. I
vissa fall kan det vara lämpligast att bildningsföretagen drivas söm ett led i den
kommunala självstyrelsen. I andra fall är det varken önskligt eller ens tänkbart
med kommunal drift. Där måste man i huvudsak bygga på de enskilda
sammanslutningarna. Vare sig det är fråga om den ena eller andra organisationsformen,
bör emellertid den allra största vikt läggas vid att söka motarbeta uppkomsten
av en ’folkbildningsbyråkrati’ för vilken själva organisationen — den må vara
av statlig, kommunal eller föreningsnatur — är huvudsaken och som ej tillräckligt
beaktar den studieintresserade allmänhetens olikartade och växlande behov.

De särskilda folkbildningsorganisationerna böra i största möjliga utsträckning
fritt få välja sina arbetsformer och ordna sin verksamhet. De inskränkningar i
deras självbestämningsrätt, som av de sakkunniga föreslagits, avse också endast
sådana bestämmelser, som äro oundgängligen nödvändiga med hänsyn till den
bildningssökande allmänhetens eget intresse eller till den kontroll över
statsunderstödens användning, som staten givetvis ej kan frånhända sig. Inom den sålunda
antydda ramen bör full rörelsefrihet lämnas de särskilda organisationerna. Det
svenska folkbildningsarbetet har vuxit upp under fria former, och friheten är en
av de grundprinciper, på vilka detta arbete allt framgent måste bygga.»

II.

Folkbiblioteken.

Genom 1912 års biblioteksförordning genomfördes med hänsyn till statsbidraget
en uppdelning av de i det allmänna folkbildningsarbetets tjänst arbetande
biblioteken i å ena sidan de s. k. folkbiblioteken, som antingen tillhöra kommuner
eller stå under ett visst kommunalt inflytande (kommunen utser en styrelsemedlem
och en granskningsman), å andra sidan de till riksförbund för biblioteksverksamhet
genom studiecirklar anslutna s. k. studiecirkelbiblioteken. Med vissa modifikationer
ha också folkbildningssakkunniga utgått från denna uppdelning. I anslutning till
den begränsning, de sakkunniga ansett sig böra ge sin uppgift — att endast
omfatta arbetet bland de vuxna — ha de emellertid härvid så gott som helt och hållet
sett bort från skolbiblioteken. Frågan om dessas organisation anse de böra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free