Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreningsbiblioteken i kommittémajoritetens förslag och i lektor Olssons reservation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. v. s. de flesta städer och praktiskt taget alla landskommuner, möjlighet stå
öppen för föreningsbiblioteken att nå samma förmåner, som gälla i fråga om det
kommunala biblioteket, om de sammansluta sig med detta till ett gemensamt
bibliotekssystem. De sakkunniga vilja på detta sätt hos alla dem inom kommunen, som
förstå vad ett bibliotek betyder, skapa ett verkligt gemensamt intresse att tillse,
att det kommunala bibliotekssystemet (vare sig de däri ingående biblioteken agas
av kommunen eller av enskilda föreningar) utvecklas på bästa möjliga sätt. För
lektor O. är det en huvudsak att bandet mellan riksförbundet och dess studiecirkelbibliotek
även formellt sett skall vara orubbat. Studiecirkelbiblioteken få ej
förledas att söka statsbidrag tillsammans med det kommunala biblioteket.
För att belysa olikheterna mellan de båda förslagen skall här anföras ett exempel hämtat
från Skinnskattebergs kommun (Riddarhyttan), där det finns ett rikt utvecklat studiecirkelarbete.
Kommunbiblioteket åtnjöt där 1923 400 kronor i kommunanslag, varav 50 kronor voro
avsedda till arvode åt bibliotekarien. Vid samma tid funnos i Skinnskatteberg 5 studiecirkelbibliotek,
3 tillhörande I. O. G. T. och 2 tillhörande A. B. F. Tillsammans använde dessa av
andra medel än statsmedel för inköp och inbindning av böcker c. 480 kr. och för övriga
biblioteksutgifter högst c. 60 kr.
Alt. 1. Efter de sakkunnigas förslag skulle biblioteken om de sökte var för sig få:
kommunbiblioteket 400 kr. och studiecirkelbiblioteken 270 kr. (= hälften av biblioteksutgifterna),
för så vitt ej cirklarnas bokinköp helt eller delvis avsett planmässigt studiearbete omfattande
minst 10 sammanträden. I det senare fallet hade anslaget kunnat höjas med hälften av det
belopp, som använts för bokinköp (inkl. bindning) av det nämnda slaget.
Alt. 2. Om alla biblioteken slöte sig samman med det kommunala biblioteket skulle —
fortfarande enligt de sakkunnigas förslag — statsbidraget, för den händelse ej handboksamling
upprättades, utgöra 400 + 270 + 1/3 av bibliotekariearvodet. Om detta senare behålles
oförändrat (50 kr.), blir totalsumman 686:66. Upprättas handboksamling vid något av biblioteken
utgår statsbidraget med 400 + 270 + 135 + 73 av arvodet = 821:66. Ökas det belopp, som
utbetalas i arvode åt bibliotekarierna, vilket av biblioteken det än gäller, ökas statsbidraget utan
att ortsbidraget därför behöver ökas. Först om ersättningen till bibliotekarierna uppgår till
minst 405 kr. (=3 x 135), utgår statsbidraget med samma belopp som ortsbidraget eller 940
kronor. Av dessa belopp (686:66; 821:66; 940) kan kommunbiblioteket tydligen högst göra
anspåk på 400 kr. (= det kommunala anslaget till detta bibliotek). Till studiecirkelbiblioteken
skulle alltså kunna utgå minst 286:66, om handboksamling ej funnes upprättad vid något av
biblioteken, och minst 421:66, om sådan funnes. Höjes ersättningen till bibliotekarierna utöver
det givetvis orimligt låga belopp 50 kr. som för närvarande utgår, ökas statsbidraget till
studiecirkelbiblioteken, och kan uppgå ända till 540 kr. Anslagsvillkoren knyta sålunda
föreningsbibliotekens intresse direkt samman med utvecklingen av det gemensamma bibliotekssystemet.
Studiecirkelbiblioteken skulle åtnjuta fullt samma förmåner som en filial under kommunbiblioteket.
Alt. 3. Enligt reservationen skulle, om man endast såge till att vid vart studiecirkelbibliotek
funnes en studiecirkel med 6 sammanträden, studiecirkelbiblioteken erhålla i statsbidrag 540 kr.
Inga särskilda krav skulle i detta fall ställas på biblioteksväsendet i kommunen, vilket däremot
skulle bli fallet om i stället det kommunala anslaget hade ökats med motsvarande belopp
(540 kr.). Om man ville lätt komma åt statsbidraget, vore det alltså klokare att upprätta
föreningsbibliotek än kommunala filialbibliotek. Kommunbiblioteket ställes sålunda i ett
ogynnsammare läge än föreningsbiblioteken.
Antalet kommuner där biblioteksanslagen skulle överstiga 400 kr. och där man
alltså kunde ställa starkare krav på biblioteksväsendet, ökas givetvis betydligt, om
man enligt kommittémajoritetens förslag finge räkna med en allmännare anslutning
från föreningsbibliotekens sida till de kommunala bibliotekssystemen. Det är häri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
