Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdigheter utan också förvärvat sig vana vid eget självständigt arbete och förmåga av fortsatta
självstudier. Skall detta emellertid för samhället och för individen hava någon verklig betydelse,
då måste givetvis också samhället sörja för att hjälpmedel och utvägar för fortsatta egna studier
stå öppna för en var, icke blott för de färre, som genom olika slag av högre skolor kunna
vandra vägen upp till allt rikare studiemöjligheter, utan även för det stora flertal, som lämnar
skolan vid yngre år och sedan måste vid sidan av sin vardagsgärning på mera fria vägar,
framförallt genom ett rätt bruk av boken, skaffa sig vidgad och fördjupad bildning.
I samma mån som samhället lägger det fria folkbildningsarbetets vägar till rätta, ökar det
också i högst betydelsefull grad sina möjligheter att reglera förhållandet mellan den ström av
unga människor, som går till de högre teoretiska skolorna, och den ström, som drager till de
praktiska utbildningsbanorna och ut i det praktiska livet.»
Linköpings stadsbibliotek. Som redan i ett föregående häfte av Bibl.-bl. (1923 s. 219)
omnämnts, har Linköpings folkbiblioteksfråga nu erhållit sin lösning i och med
grundandet av ett stadsbibliotek. Detta öppnades för allmänheten den 26 januari 1924 och anlitades
redan från början i mycket stor utsträckning. Antalet besök var under de sista dagaina av
ianuari 691 personer, under februari månad 3,315 och under mars t. o. m. den 21 2,911.
Under samma tidsperioder utlämnades resp. 561, 2,413 och 2,006 boklån, vilket gör i
medeltal 106 boklån pr kväll. Besökarnas medelantal pr kväll var ungefär 147, därav för läsesalen
något över 25 pr kväll.
Antalet inskrivna låntagare utgjorde redan i mitten av mars 1,238, därav 708 män och
530 kvinnor. Bland männen voro 186 studerande, 171 arbetare, 50 affärsanställda, 66
hantverkare, 69 kontors- och banktjänstemän, 29 lärare, 20 lärlingar, 54 köpmän och andra
personer i chefställning, 20 ämbets- och tjänstemän, 15 militärer och poliser, 28 utan uppgivet yrke.
Av kvinnorna voro 102 studerande, 105 husmödrar, 21 affärsanställda, 22 hembiträden, 60
kontorister, 32 lärarinnor, 26 sömmerskor och affärsinnehavare, 3 sjuksköterskor samt 159 utan
uppgivet yrke.
Den stora svårigheten har emellertid varit det alldeles otillräckliga bokbeståndet.
Biblioteket erhöll vid grundandet ett engångsanslag för bokinköp m. m. om 10,000 kr., varav
8,157 kr. använts för inköp och inbindning av böcker; och bokinköpssumman i 1924 års stat
uppgick till 2,100 kr. (utom statsanslaget). Sedan det emellertid visat sig att denna summa
varit alldeles för liten för att kunna tillgodose behovet, har styrelsen nu begärt ett
tilläggsanslag för år 1924 om 5,000 kr., varav större delen skulle användas till bokinköp. Det torde
vara att hoppas, att detta synnerligen välbehövliga tilläggsanslag skall beviljas.
Norsk tidskriftindex 1922 har utkommit, liksom de föregående under redaktion av
bibliotekarien W. P. Sommerfeldt. Härmed är femte årgången färdig, något att tänka på för oss
här i Sverige, vilka av skäl, som man här ej behöver gå in på, fortfarande sakna en
motsvarande publikation. Indexen omfattar innehållet i 220 tidskrifter. Den är liksom de föregående
systematiskt uppställd och har dessutom ett alfabetiskt ämnesregister. Pris i norskt mynt 7:50
(vid abonnemang billigare).
Det kgl. bibliotek i Köpenhamn har erhållit ny chef. Överbibliotekarie H. O. Lange
som sedan han i 23 år varit chef för Det kgl. bibliotek och därunder visat ett synnerligen
verksamt intresse även för folkbibliotekens utveckling, har tagit avsked för att helt ägna sig åt
den egyptologiska vetenskapen, där han är en av märkesmännen. Till hans efterträdare har
utsetts litteraturhistorikern och Holbergskännaren Carl S. Petersen. Som ordnare av biblioteksväsendet
i Sönderjylland har överbibliotekarien Petersen gjort en betydande insats även i danskt
folkbiblioteksväsende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
