Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hollingworth, H. L., o. Poffenberger, A. T. Tillämpad psykologi. En
handledning för skolbruk och självstudium. Till sv. [fr. eng.] av Johan Westerlin.
D. 1, 2. N. o. k. 1923. De. à 2:50, inb. 3:50.
Förff. betona att deras uppgift är att lämna en översikt över hur psykologiens resultat
kunna tillämpas på olika områden — vid verkstadsarbete, handel, rättskipning, uppfostran,
yrkesval o. s. v. —, medan de däremot alldeles bortse från de etiska synpunkterna, huruvida
det är rätt att t. ex. genom den enligt psykologien verksammaste annonseringen förmå människor
att köpa vad de icke nödvändigt behöva. Ett så omfattande översiktsverk måste alltid bli
något ojämnt; så märker man t. ex. snart, att förff. äro mycket klarare och säkrare i sin
framställning när det gäller olika gifters psykiska verkan än när de tala om arbete och trötthet.
På det hela taget måste man dock säga att detta arbete står på en hög nivå i avseende på
innehållets korrekthet. A. H—r.
Linné, [Carl von]. Linnés Nemesis divina, utg. och kommenterad av Knut
Barr. W. & W. 1923. 162 s. D. 4:50.
I Linnés livsåskådning ingick ett egendomligt drag av religiös mystik, som särskilt
präglade hans uppfattning av det moraliska livet. Genom att aktgiva på egna och andras
erfarenheter sökte han påvisa ett regelbundet sammanhang mellan brott och straff, enligt hans
mening förklarligt blott som konsekvens av ett direkt ingripande från en gudomlig makt; det är
denna överjordiska, omutliga, obönhörligt och rättvist straffande makt han i anslutning till
antikens mytologi kallar Nemesis. (För belysning av detta jfr även Levertins Linnémonografi!)
— Barrs upplaga ger oss Linnés anteckningar fullständigt och på ett lättillgängligt sätt
(svårare vändningar, latinska citat m. m. äro omtolkade på modern svenska). För den som
närmare vill studera Linnés föreställningsvärld kan den vaTa till god hjälp. O. W—n.
Lilius, Albert. De växandes känsloliv enligt nutida undersökningar. A. B.
1922. 166 s. Litt. (Vetensk, o. bildn. 31.) De. 4:75.
Detta arbete, varav den första allmänpsykologiska delen nu föreligger färdig, är snarast en
utvidgning av ett par kapitel i förf:s tidigare utgivna »Skolålderns själsliv». Boken är delvis
rätt tungt vetenskaplig, och det framgår också av förordet, att förf. velat på en gång skapa en
populär skrift och göra en insats i det rent vetenskapliga arbetet, vilket bl. a. tydligt
framträder i de omfattande noterna och litteraturanvisningarna i slutet av boken. Framställningen
är därför icke alltid lättläst, men den som verkligen vill lägga ned en del arbete på studiet av
boken, kommer också att få stor behållning, i synnerhet av huvudkapitlen om känslornas
biologiska betydelse, om instinkterna och om affekter. A. H—r.
Rasmussen, Vilhelm. Barnets själsliv. 1. Hemmabarnet. Till sv. [fr. da.]
av Robert Larsson. Gle. 1922. 154 s. De. 4:75.
Boken utgör första delen av ett tämligen stort lagt arbete i barnpsykologi. Denna del
behandlar de fyra första åren av barnets liv. Innehållet utgöres till stor del av förf:s egna väl
utförda iakttagelser över sina båda barns utveckling. I den första hälften av boken lämnas en
klar redogörelse för spädbarnets psykologi och själsliga tillväxt t. o. m. språkutvecklingen, där
den allmänna framställningen blir levande och konkret genom väl valda belysande exempel;
någon enda gång är framställningen dock väl ytlig och därför vilseledande, t. ex. när det gäller
språkcentrum i hjärnan. Den senare, något mindre, hälften av boken utgöres nästan endast av
en stor samling iakttagelser, medan förf. utelämnat alla redogörelser för andra forskares resultat.
Läsaren vinner därför åtskilligt i överblick över ämnet, om han jämsides läser en allmän
framställning, t. ex. Gaupp, Barnets psykologi. A. H—r.
Russel, Bertrand. Filosofiens problem. Övs. [fr. eng.] av August Carr.
Tiden 1922. 172 s. D. 3:25.
En värdefull populärvetenskaplig inledning till filosofien med särskild hänsyn till de kunskapsteoretiska
problemen, som göras till föremål för behandling på grundval av ett slags kritisk realism.
Boken lämpar sig utmärkt för självstudium och bör ej saknas i något folkbibliotek. H. R—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
