Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandena, föreningslivet o. s. v. Man får av hans skildring samma intryck söm nästan
alltid av dem som på ort och ställe studerat de svensk-amerikanska förhållandena, att svenskarna
därute visserligen inte i den utsträckning, som man kanske kunnat vänta, kämpat sig fram till
absolut ledande ställningar och inflytande, men att de med sin rotfasthet vid den jord de en
gång fått i sina händer, med sin tekniska begåvning och sina solida egenskaper i övrigt i alla
fall höra till det mest efterlängtade immigrationsmaterialet. Det är också mycket gott och
sympatiskt, som förf. har att säga om »kära släkten i U. S. A.», och hans bok bör kunna ge
behållning åt deras anförvanter i det gamla landet, som begärligt söka efter alla tillfällen att
göra sig en bild av det liv, som så många av deras närmaste leva långt borta. G—a L.
Sefve, Ivar. Bolivianska strövtåg. A. V. C. 1923. 259 s. Ill. Nqd. 5:—.
Förf. berättar på ett ledigt och underhållande sätt om sina båda sydamerikanska resor.
Den bild han ger är ganska mångsidig och belyser politik, nyare historia, geografi och folkliv.
Som Bolivia mindre än flertalet sydamerikanska stater varit föremål för behandling på svenska
språket, utgör boken ett acceptabelt tillskott till litteraturen om dessa. Förf:s pedagogiska
förmåga — han är ju också skolrektor — kommer väl till pass vid framställningen av de
geologiska problem, som lockat honom ut, och tavlorna ur ett degenererat indianfolks liv äro gripna
ur verkligheten. Tyvärr fyller illustrationsmaterialet, huvudsakligen på grund av dålig
reproduktion, på intet sätt de fordringar man numera har rättighet att uppställa. C. S—g.
Strömbom, Sixten. Egyptisk vinter. Från en resa. Nst. 1923. 274 s.
Ill. Np. 18:—, inb. 20:50.
Denna reseskildring, som är ägnad både åt det moderna och det forntida Egypten, giver
en levande skildring av den moderna Nildalen, de berömda ruinställena med dess storartade
minnesmärken och den gammalegyptiska konsten, ej systematiskt utan så som de kommit
i författarens väg; särskilt bör den fina uppskattningen av den egyptiska konsten framhållas.
Man torde läsa den med större behållning än de flesta reseskildringar. Utstyrseln är förnäm,
illustrationerna talrika och utmärkta, tryckta som särskilda planschbilagor till texten. M. P. N.
Ulff, Gustaf. En långresa med korvetten Freja för omkring 30 år sedan.
W. & W. 1922. Ill., portr. 126 s. N. 4:—.
Är icke, som man möjligen skulle kunna tro, en skildring av det dagliga livet ombord på
en segelkorvett under långresa, utan innehåller väsentligen förf:s personliga minnen från en resa
av antytt slag i Medelhavet. Särskilt skildras besök i Konstantinopel, där Abdul Hamid då
ännu levde och regerade, och Egypten, vilka torde roa även andra än sjömansintresserade.
Enkelt och lättläst skriven, vårdad utstyrsel och ganska nätta små illustrationer; alltför speciell
för folkbiblioteken. S. S.
Wærn-Bugge, Elisabeth. Vila och vandringar i Södern. Sv. andelsf. 1921.
225 s. Ill. Ni. 6:—.
Om Italien ha ju även de bildade människor, som av ekonomiska och andra skäl fått
nöja sig med att resa i böcker, läst och lärt åtskilligt, och man tycker nästan, att man borde
kunna åtminstone de mest bekanta städerna och kända konstskatterna. Man märker emellertid
snart, huru man glömmer, och att repetitionen som alltid är studiernas moder. Nya
resebeskrivningar äro därför alltid på sin plats, och de ha därtill den fördelen, att man alltid har
intresse av att i sin stilla kammare få veta, hur det är just nu, även om det gäller en så
bekant sak som Lionardos Nattvard. Jag har därför funnit det nöjsamt att följa förf. till alla de
växlande lokaliteter, dit hon styrt kosan, vare sig det gällt Milanos dorn, Genuas rörliga
hamnliv, vandringar i Rivieran eller strövtåg och utfärder i Syditalien. Hon har föresatt sig att med
egna ögon och icke med några läromästares, vare sig resehandböcker, lärda verk eller andra.
se på allt, och om den subjektiviteten är ju endast gott att säga. Läsaren får ju ha sin tro,
vare sig den beror på autopsi eller ej. Hon skriver med en viss kläm, och en så målande,
konkret och drastisk skildring som av »bushålan Neapel» får man leta efter. Ibland kan
stilen dock bli vårdslös på ett sätt, som icke är tilltalande. Förf. låter t. ex. präster »fjantar
eller »schava» omkring, en hårfrisörska »dona i peruken på en ung skönhet», talar om »sluskar
av allra värsta »skoffan» eller om »flunsiga flickor med deras överdådiga luskastell». S. S.
Wikander, Ingeborg. Fem år i Kina. Sv. k. st. 1923. 312 s. Ill.,
portr. (Sv. kristl. studentrör. missionsskriftser. 18.) Noc. 5:15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
