Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- S. Krigsväsen
- U. Naturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
U. Naturvetenskap.
Böving-Petersen, J. O. Djuphavsforskning under ett halvt århundrade. Från
»Challenger» till »Dana» 1872—1922. Till svenska [fr. da.] av Robert Larsson.
A. B. 1923. 49 s. Ill., litt. (Verd. småskr. 277.) Ubb. 0:75.
Meddelar brottstycken ur djuphavsforkningens historia och metoder samt lämnar i populär
form några belysande exempel på viktiga vetenskapliga resultat. W. B.
Halden, Bertil E[riksson]. Svenska jordarter. Teknol. handelsför. 1923.
144 s. Ill., kart. (Teknologernas handelsförenings publikationer 53, serie A,
21.) Udc. 6:—.
Läran om jordarterna är ingalunda lätt ätt få bukt med, helst som den f. n. icke är så
särdeles stabil. Många vetenskapsmän, äldre och yngre, sysselsätta sig med dess fördjupande
och ytterligare utformande, och vi begåvas, synes det anmälaren, snarare med för många än
med för få »system» för jordarternas indelning och bestämmande. — I föreliggande arbete
lämnas god vägledning åt den, som vill söka sätta sig in i frågan ur såväl teoretisk som praktisk
synpunkt. Där redogöres för jordarternas allmänna natur och kännetecken; några allmänna
egenskaper hos jordarterna, betingade av deras uppkomstsätt; jordarternas indelning (systematik);
de viktigaste svenska jordarternas natur, förekomstsätt, utseende, egenskaper, utbredning m. m.,
varjämte anvisningar lämnas för bestämning av de naturliga jordarterna.
Då åkerjorden är det råmaterial, som lantmannen främst har att arbeta med, ligger det i
sakens natur, att en god kännedom om detta material är en av förutsättningarna för att han
skall lyckas i sitt arbete. Det som föreliggande bok har att meddela, är därför av verklig
betydelse för vår åkerjords brukare, och boken förtjänar därför bl. a. att anskaffas av våra
landsortsbibliotek. A. Ö—n.
Henriksson, J. Vartill våra växter duga. B. & B. 1923. 220 s.
(Praktiska handb. 7.) Uf. 4:25.
En sammanställning av vad vi veta om våra växters nytta av den kände specialisten på
medicinalväxtodling, rektor H. Framställningen har till stor del enbart kulturhistoriskt intresse,
om ock sådana gamla metoder som t. ex. växtfärgning upplevt en renässans. En mängd
tvivelaktiga huskurer, som fordom gjorde otaliga vilda växter »nyttiga», ha — dessbättre, kan man
väl säga — kommit ur bruk. Pläderandet mot onödig import av droger kan endast vinna gillande.
Däremot är det väl osäkert, om kvickrotens eller maskrosens av förf. starkt framhållna goda
egenskaper kunna skaffa dessa farliga ogräs någon allmännare sympati.
Utom latinska namn förekomma talrika skandinaviska och finska. Valet är ibland något
egendomligt, t. ex. korskål, pirk och skarpöga ss. svenska huvudnamn för resp. svalört,
mansblod el. Johannisört och smörblomma: de förra torde vara så gott som okända. Detta hindrar
naturligtvis ej, att boken med sina många recept på maträtter, färgningsmedel och huskurer är
av intresse för våra folkbibliotek. C. S—g.
Johannsen, W[ilhelm]. Biologi. Drag ur de biologiska vetenskapernas utveckling
under det nittonde århundradet. Övs. [fr. da.] av Robert Larsson. Nst.
1923. 206 s. Ill. (Det nittonde århundradet.) Ue. 7:50.
Få om ens någon av Skandinaviens samtida biologer torde besitta så stora förutsättningar
som Wilhelm Johannsen att ge en samlad framställning av de biologiska vetenskapernas rika
och mångsidiga utveckling under det senaste århundradet. Uppgiften har också lösts på ett i
allo förträffligt sätt. Framställningen har samlats kring centrala problem, vilka ställts i
historiskkritisk belysning. Samtidigt haf förf. nedlagt mycken omsorg på att åt arbetet giva en form,
som gör det lätt tillgängligt även för en icke fackutbildad läsekrets. Och bokens författare är
icke blott en banbrytande genial forskare, vars undersökningar länkat ärftlighetsvetenskapen in
på nya banor, han äger tillika en konstnärs herravälde över språk och stil. Måhända har
härutinnan oundvikligt något gått förlorat vid översättningen, ehuru denna med känd skicklighet
utförts av Robert Larsson. Det föreliggande arbetets stora allmänbildningsvärde är en
tillräcklig anledning för dess tillhandahållande i bibliotek av olika karaktär. W. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0116.html
