Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Svenska bokhandelns öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärde litteraturhistorikern. Redan i det ett par år tidigare fullbordade första
bandet av sin Svensk literaturhistoria hade han ägnat några innehållsrika sidor åt
litteraturens yttre förhållanden, äldre svenska boksamlingar, bokframställning,
bokpriser o. d. och nu fick han ännu ett osökt tillfälle att understryka dessa
förhållandens betydelse för litteraturen och kulturen.
Någon föregångare av betydelse på detta område hade Schück icke; den ende
nämnvärde är C. F. Mennander, vars presidietal i Vetenskapsakademien 1756
Om bokhandeln i Sverige nyligen avtryckts i Bokmalen 1921. Efterföljare ha
inte alldeles saknats. Yrkets män, bokhandlarna själva, ha i sina vackra
publikationer Pro novitate 1898 och 1913 och Liber librariorum skaffat några bidrag
av värde, M. B. Swederus har i en monografi behandlat Boklådorna i Uppsala
1616—1907 och Schück har i den tyvärr nästan oåtkomliga festskriften Till
Hugo Geber vid hans 60-årsdag 1913 utförligt tecknat en av våra mest betydande
äldre förläggare, Petrus Johannis Gothus. Den vetenskapliga utforskningen av vår
äldre bok-, speciellt boktryckerihistoria, som främst genom riksbibliotekarien
Collijns insats under de senaste årtiondena nått en vacker blomstring, har naturligtvis
med den nära förbindelse som särskilt i äldre tid bestod mellan boktryckare och
bokhandlare givit resultat av vikt även för de senares vidkommande. Å andra
sidan ha bokbindarna spelat en så framträdande roli i äldre tiders bokhandel, att
särskilt uppmärksamhet måste ägnas åt Arvid Hedbergs innehållsrika samlingar om
Bokbindare-bokförare i Sverige 1500—1630 (Pro novitate 1913). Emellertid är
fältet som skall bearbetas så vidsträckt, källorna så spridda och delvis svåråtkomliga,
att Schücks ord i den förstnämnda uppsatsen ännu förtjäna att väl beaktas:
»i själfva värket torde en fullständig framställning af detta ämne blifva ytterst
svår, om icke omöjlig i betraktande af de obetydliga förarbeten som blifvit gjorda.
Innan man historiskt sofrar ett material, måste detta material åtminstone något
så när fullständigt föreligga. I detta fall måste hela litteraturen ur denna synpunkt
genomgås, bibliotekens och arkivens gömmor måste granskas, och först när detta
arbete föreligger, först då är det tid att tänka på en historia.» På hur avlägsna
ställen man kan få söka material, illustreras förträffligt av några meddelanden om
Lübecker-bokföraren Laurentz Albrecht, som riksbibliotekarien Collijn lämnar i
sista häftet av NTBB för 1923. Albrecht som tydligen omkring 1600 drivit
ganska omfattande affärer även med Danmark och Sverige, har på 1590-talet tryckt
två vidlyftiga förlagskataloger; den ena av dessa kataloger upptager även några
svenska i Lübeck tryckta böcker, däribland en bönbok av Martinus Helsingius,
vars existens hittills varit obekant. Samtidigt har Collijn kunnat offentliggöra ett
par bokräkningar från denne Albrecht, funna i Västra Ryds kyrka i Uppland i
pärmen på ett exemplar av Then Svenska Kyrkeordningen 1571.
Men storleken eller svårigheten i en uppgift har väl aldrig avskräckt Schück.
Då Sveriges förnämsta förlag ville hugfästa minnet av sin hundraåriga tillvaro —
liksom Danmarks främsta förlag, Gyldendals, firade sitt motsvarande jubileum med
utgivande av Camillus Nyrops Bidrag til den danske Boghandels Historie — kunde
det näppeligen göra det i vackrare form än genom sitt storslagna monument över
yrkets utövare i vårt land, och svårligen hade det funnits någon mera skicklig
att teckna detta äreminne. Det är klart, att mycket av utrymmet i de två delarna
om tillsammans över 700 sidor måst ägnas åt framläggandet av materialet, liksom
att också åtskilligt nytt material ännu kan skaffas fram att fullständiga bilden och
kanske också beriktiganden göras på diverse punkter. Nu äro dock de stora
grundlinjerna uppdragna, och de specialundersökningar som man väl får hoppas
följa efter och kanske delvis framkallas just av Schücks arbete, ha sin bakgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
