- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
133

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böcker för barn och ungdom julen 1923

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Sv. l. t., Saga n:r 91, inb. 3:—) innehålla åtskilliga gamla goda sagor av våra
bästa namn på detta område ur Barnbiblioteket Sagas stora förråd.

Magda Bergqvist äger en viss förmåga att berätta sagor, och hennes uppslag
äro ibland goda och fantasifulla. Men hennes stil lider av det fel som
nämnes svada, hon är långrandig och omständlig, och de granna orden bli alltför
många för att kunna göra åsyftad verkan. Dessutom blandar hon ihop flera motiv
i samma saga, så att man till slut vet varken ut eller in. Att riktigt komma
ihåg eller att önska läsa om och om igen en saga av Magda Bergqvist går inte.
Hennes bok till julen heter Trollet som lekte kejsare (Diak., 2:50).

Sagan om skogarnas konung är av en debuterande författarinna Carin Eh—g
(Lagerstr., inb. 4:75), som trots mycket besvär och synbarligen god vilja tagit
sig vatten över huvudet. Var för sig finnas där några poetiska partier och en
del god verklighetsskildring, men författarinnan kommer ohjälpligt till korta när
det gäller att samarbeta de realistiska, fantastiska och symboliska momenten till en
begriplig och njutbar saga. Dessutom skola bilder till sagor återge de levande
varelser, både människor och djur, som berättas om och ej endast landskap.
Typografiskt är Skogarnas konung en vacker bok, men som saga misslyckad.
Med en kort saga och ett mindre pretentiöst och inkrånglat innehåll skulle C.
Eh—g kanske lyckas bättre.

Den underbara trädgården av Irene Borgenstierna (Diak., 2:75, inb. 3:75)
är en samling berättelser i vilka de religiösa och etiska tendenserna ligga alltför
skönjbara. Religion och etik ha visst sitt berättigande i barnberättelser, men de
senare skola ej vara liksom ett genomskinligt hölje omkring tendensen; när
avsikten genast ligger klar förlora barnen intresset för dess utveckling. Men Den
underbara trädgården är om man så vill en from och välmenande bok.

Saga och sant av Stefan Fremling (Eklund, 2:50, inb. 3:25) är en liten
samling anspråkslöst och enkelt berättade små sagor och händelser ur verkligheten.

Erik Jolin är ett nytt namn bland våra sagoberättare. Han debuterar med
en bra komponerad och väl berättad riddarsaga: Den gyllene blomman (Folksk.
barntidn., 1:—). Tonen är väl träffad och språkbehandlingen i allmänhet god.
»Snår av vinterståndna nypon, vilka något stillade hans hunger» — »passera
besvärligheter» o. d. äro väl närmast att betrakta som felskrivningar.

Från Almqvist & Wiksells förlag har utgått en vacker upplaga av de tyska
folksagorna om Riesengebirges herre, Rübezahl (inb. 4:75). Det är Musæus’
text som med smak och omsorg översatts och bearbetats av Elsa Rabenius.
Bilderna äro tryckta från träsnitt av John Dunge; de äro som alltid hos denne
konstnär redbart och skickligt gjorda, väl sammanhållna och dekorativa. Dock
äro ett par av bilderna ganska röriga, t. ex. den första, på vilken djuren dessutom
göra föga intryck av björn och uroxe; de se närmast ut som en beskedlig liten
vovvov och en get. Vad man i allmänhet saknar i Dunges bilder är humor och
uppfinningsrik fantasi. Det hela blir en smula tråkigt. Men denna Rübezahl-upplaga
— det finnes en äldre, utgiven vill jag minnas av Axel Kärfve — är en
stilfull, gedigen och vacker publikation med gott papper och vackert tryck och
stadig pärm. Rüberzahlsagorna äro ej för de minsta sagobarnen.

Av den gedigna, men vad bilderna beträffar något tunga upplagan av Grimms
sagor i översättning av Walter Stenström och med träsnitt av John Dunge har
andra delen utkommit (Sv. andelsf., inb. 4:75).

Mathilda, Langlets barnböcker, med den gemensamma titeln Mamma, tala om
något roligt!, voro mycket populära på 1870- och 8o-talen. De innehöllo visor,
sagor, berättelser och djurfabler i brokig mångfald. En av författarinnans söner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free