Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böcker för barn och ungdom julen 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid dessa fortsättningsböcker, nämligen att de från början med huvudpersonen
jämnåriga läsarinnorna — här således i tolvårsåldern — inte hinna i kapp henne;
de bli inte studenter inom ett par år som hon.
Teres Lönegren visade i en flickbok förra julen några goda ansatser, som
ingalunda förverkligats i den nu utkomna Sonja Marianne och några andra (Gle.,
Gle. ungdomsböcker 49, inb. 3:75). Denna bok äger intet existensberättigande,
och man förstår ej hur författarinnan idts skriva den. — Faster Emys skolhushåll
av Sigrid Adams Klingberg (Wahledow, 3:—, inb. 3:75) är något bättre i fråga
om komposition och karaktäristik, men hör liksom Barnen i prästgården av Naima
Hasselberg (Boktryckeri a. b., inb. 3:—) och Urre, Bubi och Jag av Birgit Möller
(B. & B., inb. 3:75), en bok som väl gör anspråk på epitetet skojfrisk och
därför dukar upp en massa orimligheter, till den talanglösa snömoslitteraturen.
Laura Fittinghoffs En liten värld bland fjällen (L. H., inb. 2:75) och
Barnen från Frostmofjället (Lj., 3:75, inb. 4:75) är kanske det bästa vi äga av
svensk barnlitteratur. Hennes nu i bearbetad och förbättrad upplaga utkomna
I fjälluft (Sv. andelsf., 3:50) vänder sig till den mognare ungdomen. En sund,
bra och rolig bok.
Elsa Lindberg-Dovlettes böcker ges ut i samlad upplaga. Början göres med
hennes debutarbete: Ann-Lis, en bok om människors barn (A. B., 4:50). Den
är på titelbladet angiven som lämplig för »den mognare ungdomen». Mognare
bör här starkt betonas. Ann-Lis är talangfullt skriven. Där finns god
karaktärsteckning, och en levande och målande framställning av den unga hårt prövade
unga flickans växlingsrika liv. Men den berättar ganska oförblommerat och
jag skulle vilja säga — författarinnans synbarligen goda och allvarliga mening till
trots — bestickande om diverse erotiska förhållanden. Det fordras både omdöme,
erfarenhet och allvar hos de unga läsarna av Ann-Lis’ öden.
De norska flickböckerna äro i allmänhet friskare och stå i närmare kontakt
med det verkliga livet än de svenska. Dessutom äga de det utmärkta företrädet
av en mera naturlig humor. Dock är det ingen av de till julen översatta som
gör ett särskilt överlägset intryck. Fortsättningen på den förut utkomna
Ann-Kersti av Barbra Ring heter Två år senare (A. B., 3:25). Den går ej upp emot
den första, men är i alla fall en hurtig, trevlig och välskriven flickbok. En
liten stackare (A. B., 1:50) av samma författarinna är en ganska originell
berättelse. Den handlar om en liten engelsk gosse, som fader- och moderlös skickas
till sin norskfödda moders familj. Där finns, utom några sympatiska släktingar,
en moster, så obegripligt oförstående och hjärtlös för barn i allmänhet och den
lille pysen i synnerhet, att man ej kan tro riktigt på hennes omvändelse, som också
får ett drag av sentimentalitet. Men det är i alla fall en bok som fastnar i minnet,
och den lille lorden — titeln En liten stackare är alldeles missvisande — vinner
helt ens hjärta. Författarinnan har lyckats väl få fram den engelska grundhalten
i den lilles karaktär, självbehärskningen och själsnoblessen. — Det är skada att
vi få Barbra Rings böcker i svensk-finsk i stället för i svensk översättning. —
Som fruns hjälpreda av Kathrine Lie (W. & W., inb. 4:50) är en underhållande
bok. Den unga flickans första kondition hos en farbror och pastor är väl
komponerad och berättad. Men hennes liv hos den rika skeppsredarfamiljen
bjuder på alltför mycken otrolighet, d. v. s. man får det bestämda intrycket att
det hela arrangerats så som det gjorts för att ge högsta relief åt den unga flickans
överlägsna klokhet och förmåga att reda sig. Hon reser slutligen till Amerika och
hem igen. Skildringen av upplevelserna på andra sidan Atlanten är mera intresselös
än vad vi själva äga av den sorten. — Konflikten i Gyllembourgslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
