- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
140

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böcker för barn och ungdom julen 1923

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och är sålunda ett värdefullt tillskott till den ganska magra nöjeslitteratur som
förmedlar historisk kunskap. Bokens lilla huvudperson har vuxit upp bland en skara
bröder och önskar att hon också vore pojke. Hon blir bönhörd över hövan, ty
hon får, förklädd, vara med om åtskilliga bistra äventyr i Kavaljerernas läger. Det
romantiska inslaget är nog en smula otroligt, men det är av den art som roar den
barnsliga fantasien. Med sin styrka, sitt mod och sin rådighet som Kavaljer är Lybü
Venner-Muntergök som hon kallas hela tiden också ett varmhjärtat och moderligt litet
kvinnoämne. Boken passar för 10—14-åringar. — Nummer två i denna serie är en
översättning av den i Amerika och England mycket populära Doctor Dolittle av Hugh
Lofting,
vilken på svenska fått titeln Doktor Levertran (inb. 3:50). Det är en fantastisk
och tokrolig berättelse om doktorns resa till Afrika med åtskilliga djur, som utgöra hans
närmaste umgänge. Man kommer ovillkorligen i fråga om den berättande stilen att
tänka på Kiplings Just-så-historier. Men intet ont i det! Doktor Levertran kan roa
både små och stora. — De båda första numren i detta bibliotek äro således två
översättningar. Den ena hör till dem som böra finnas tillgängliga även för svenska
barn; den andra är som nämnt ett gott tillskott till vår ungdomslitteratur. Men
ända skulle jag vilja säga, att man av de föreliggande böckerna ej kan utläsa
principerna eller programmet för denna nya serie. Det beror nu på hur fortsättningen
blir, ty det bör självklart fordras mer av böcker i en dylik sammanföring
än av enstaka. Måhända återkommer jag i annat sammanhang till frågan om vad
man skulle önska av en fortlöpande serie ungdomslitteratur och hur den skulle
sammansättas.

För pojkar och flickor i tonåren är väl Sigrid Stjernswärds senaste bok:
Bråkstakar (Å. & Å., 4:75), närmast avsedd. Denna författarinna äger en obestridlig
talang att berätta roligt för barn och ungdom; hon är kvick, uppfinningsrik,
originell och naturlig. Det är en fart och ett gott humör i denna familjeberättelse
som måste roa ungdom. Men fru Stjernswärd är ej fri från ett effektsökeri som
förleder henne till överdrifter vilka stöta både sunt omdöme och god smak. En
dylik överdrift var i hennes förra bok, Ungarna i stora huset — av vilken den
här ifrågavarande är en fortsättning — skildringen av faster Tabea; i denna är
det en informator som framträder i en alltför osannolik konstruktion, d. v. s. om
man skall tro på att han fick stanna i familjen så pass länge som han gjorde.
Hennes egna inflickade omdömen — träffande och kvicka många gånger — ha
givetvis adress till vuxna läsare, med vilka hon utbyter menande ögonkast. En
viss naivitet har naturligtvis sitt stora berättigande i en sådan skildring som denna,
men den skall vara omedelbar och verka genom sin egen kraft. Och vad jag för
min del finner alltför litet av hos fru Stjernswärd är verklig människoskildring,
ord och handlingar som ge perspektiv, som belysa barnens karaktär, deras själsliga
beskaffenhet. Man kan ej värja sig för ett intryck av ytlighet. Just därför att
hennes talang är obestridlig skulle man önska att hon, utan att släppa av sin
humor och sin lättflytande framställning, sovrade och fördjupade. Språkbehandlingen
lämnar ännu en hel del övrigt att önska, men är betydligt bättre än i
Ungarna i stora huset.

Av Anna Maria Roos’ Samlade arbeten för barn och ungdom har fjärde delen
utkommit. Det är den roliga och instruktiva reseboken Fyra barn i Biskra (A. B.,
inb. 4:25). Passar för pojkar och flickor i 10- 12-årsåldern. Författarinnan har
ju ett mycket värderat namn inom ungdomslitteraturen, och den nu utkommande
upplagan av hennes samlade arbeten inom detta område bör finnas i biblioteken.

Finns det någon tid i livet då man har så frisk aptit på och orkar smälta
historiska romaner såsom i ungdomen — hade jag skrivit i inledningen till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free