Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings tionde årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra dagens förhandlingar vidtogo omedelbart efter återkomsten från besöket
vid Klippans pappersbruk.
Biblioteksdirektör Døssing talade om de danska centralbiblioteken. Han redogjorde
först för deras uppkomst. Tanken på samarbete mellan biblioteken var
gammal. Man hade funnit det vara dålig ekonomi att ha en mängd sällan
efterfrågade böcker i alla småbiblioteken. Dessa anskaffas nu i stället av
centralbiblioteken, av vilka Danmark år 1920 hade 7, men numer ett tjugutal.
Ett centralbiblioteks arbetsområde är i regel ett amt (cirka 100,000 inbyggare).
Dess huvudsakliga uppgifter kunna sammanfattas i följande punkter: Småbiblioteken
avlastas från anskaffandet av dyrbarare och mindre eftersökta böcker.
Centralbiblioteket bör däremot i ganska stor utsträckning anskaffa vetenskapliga
arbeten av vikt, särskilt en handbokssamling likartad den som ett vetenskapligt
bibliotek har. Det bör vara speciellt välförsett i fråga om böcker rörande
nationell kultur och historia, lokalhistoria, ortnamns- och folkminnesforskning.
Viktiga böcker måste finnas i många exemplar. Centralbiblioteket skall lämna
biblioteksteknisk vägledning och bör ha en ganska stor bibliografisk apparat.
För att biblioteket skall kunna fylla dessa uppgifter måste särkilda krav ställas
på dess personal. Bl. a. bör bibliotekarien ha arbetat i ett vetenskapligt bibliotek.
Tal. berörde slutligen de gamla katedral- och stiftskolebiblioteken och ansåg
tillgodogörandet av dessas döda material synnerligen viktigt för centralbiblioteken.
Bibliotekarie Haugstrup redogjorde därefter för centralbibliotekens arbetsmetoder
i ett föredrag som finnes infört i detta häfte.
Efter föredragets slut erinrade dr Hjelmqvist om den aktuella centralbiblioteksfrågan
i Sverige och redogjorde för frågans behandling i Bibliotekssakkunnigas
och i Folkbildningssakkunnigas förslag. Dr Tynell förelade därpå mötet ett
förslag till resolution, som efter ett yttrande av lektor Oscar Olsson i något
förändrad form antogs. Resolutionen hade följande lydelse:
»Sveriges allmänna biblioteksförening, samlad till årsmöte, vill starkt understryka
det oavvisliga behovet av att staten med det allra snaraste vidtager åtgärder,
som kunna möjliggöra skapandet av centralbibliotek (resp. landsbibliotek) i
huvudsaklig överensstämmelse med den plan, som framlagts av Folkbildningssakkunniga
och Bibliotekssakkunniga.
Landets biblioteksväsen kan enligt mötets mening ej ordnas rationellt, om ej
på detta sätt de mindre biblioteken ute i bygderna kunna erhålla hjälp och råd
från de större och bättre utrustade biblioteken med deras rikhaltigare bokförråd
och fackutbildade personal.»
Efter en paus talade docenten A. Werin, Lund, över ämnet »Ernst Ahlgrens
efterlämnade papper», i anslutning till ett intressant nyförvärv till Lunds
universitetsbibliotek, omfattande en stor del av dessa papper och möjliggjort
genom enskilda mecenaters frikostlighet.
Mötet avslutades därefter av ordföranden, som tackade Hälsingborgs stad och
bibliotekets styrelse för deras visade vänlighet mot mötet. Bibliotekarien Stina
Callmer framförde mötets tack till dr Grape, varpå prof. Steenberg gjorde sig
till tolk för de danska gästernas tacksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
