Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- C. Religion
- D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karsten, Rafael. Naturfolkens religion. N. o. k. 1923. 168 s. Ill., litt.
(Natur o. kultur 27.) Ctna. 2:25, inb. 3:—.
Förf., professor i Helsingfors och en bekant etnolog, som företagit forskningsresor bland
Sydamerikas indianstammar, ger en framställning av primitiv religion uppdelad på två
huvudavdelningar: 1, naturfolkens religiösa världsåskådning, omfattande makt- och själaföreställningarna,
djur- och o växtdyrkan o. s. v., 2, religiösa riter och ceremonier från magiska bruk till
offer och bön. Åtskilliga intressanta avbildningar äro bifogade. Förf:s utpräglat animistiska
ståndpunkt, som f. n. ej delas av alla forskare på området, genomtränger hela framställningen,
ofta i utförlig polemik med motsatta åsikter. M. P. N.
D. Filosofi.
Lombroso-Ferrero, Gina. Kvinnans själ. Reflexioner över livet. Övs.
[fr. ital.] av Ernst Lundquist. H. G. 1923. 259 s. Portr. De. 5:—.
Gina Lombroso-Ferrero, en dotter till den berömde skaparen av kriminal-antropologien, har
i ovanstående arbete gjort en psykologisk analys över »kvinnans själ», formande sig till en
jämförande studie över manligt och kvinnligt väsen. Hennes framställning erbjuder om än icke
några originella synpunkter dock utan tvekan mycket av intresse. Visserligen är den starkt
färgad av specifikt sydländsk mentalitet; olikheterna könen emellan framstå där så oförmedlat
skarpa, att vi av nordisk ras — och detsamma gäller väl anglosachsarna — ibland känna oss
en smula främmande berörda. Men säkerligen har detta också haft sina fördelar. Liksom inom
medicinen det patologiska fallet kan kasta klarare ljus över det normala, så kan på många
områden ett överstarkt betonat fenomen ofta ge den bästa belysningen över företeelser, där
gränserna äro något mera utsuddade. Förf:s stora huvudsats, som hon driver kanske väl hårt med
latinskt begär efter klara distinktioner, är att mannen är egoist i den meningen, att han har
tendens att göra sig själv, sin fördel, sina nöjen, sina sysselsättningar till medelpunkt för den
värld, där han lever, under det att kvinnan är altruist, i det hon anbringar medelpunkten icke
hos sig själv utan hos en annan person, som hon älskar och av vilken hon vill vara älskad.
Det bör kanske för alla eventualiteter framhållas, att det icke är fråga om att till någondera av
dessa två slag av mentalitet tillerkänna något företräde i och för sig; förf. påvisar tvärtom,
hur mannens och kvinnans i så många avseenden olika uppgifter på det djupaste betingas av
just denna skiljaktighet. Det skall erkännas, att många dörrar både i mannens och kvinnans
själsliv öppnas med denna nyckel, att det på många punkter är en förvånande reda, som
därigenom kan bringas i vid första påseendet ganska irrationella egenskaper. Särskilt synes mig
förf. visa ett fint psykologiskt sinne i det sätt, varpå hon så att säga hopparar goda och dåliga
egenskaper såväl i det manliga som det kvinnliga psyket, påvisar hur starkt utpräglade goda
egenskaper i en riktning nästan med naturnödvändighet balanseras av mindre goda eller dåliga
i en annan. — Så långt är allt gott och väl. Men när så förf. till sist låter sin undersökning
mynna ut i ett angrepp på vad hon kallar feminismen, vari hon tycks innefatta ungefär all
utveckling ovanför ett rent primitivt stadium — hon uttrycker sig dock i detta avseende något
obestämt — har man svårare att följa henne. Att vid reglerandet av kvinnans ställning största
möiliga hänsyn bör tagas till hennes speciella egenskaper, är väl något som alla erkänna;
särskilt gäller detta vid kvinnans infogning på arbetsmarknaden, i sysselsättningar ofta fjärran från
hennes egentligaste. Men att vrida den utveckling tillbaka, som drivit först de ogifta kvinnorna
och sedan i allt mera ökad utsträckning även de gifta — på sistone också utanför de
kroppsarbetande klasserna — ut i förvärvsarbete, det torde icke mera stå i vår makt. Det gäller i
stället att finna former för kvinnornas utbildning och inriktning så att säga på två fronter, både
för hennes uppgifter inom och utom hemmet, hur svår handicap denna dubbelhet än måste
betyda. Det skall icke ett ögonblick förnekas, att den moderna kvinnorörelsen varit en
utveckling på både gott och ont, att den skapat många tragiska konflikter och att mycket
gammalt gott skövlats; men å andra sidan torde icke vaT generation vilja förneka, att också nya
värden vunnits, som redan synas oss omistliga. G—a L.
Mayreder, Rosa. Sexualitet och kultur. Essayer. Övs. [fr. ty.] av Klara
Johanson. W. & W. 1923. 310 s. Dg. 8:—.
Boken utgör en fristående andra del till ett 1910 i svensk översättning utkommet arbete
med titel Kvinnlighet, manlighet och mänsklighet och framlägger i ett tiotal essayer en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0198.html
