Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bibliotekshandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekskurserna. Dock har han gjort saken mycket enkel för sig genom att helt
utelämna den svåra s. k. ämneskatologiseringen (termen ämnesord användes
visserligen av förf. men för helt annat ändamål än det i svensk bibliotekslitteratur
vedertagna). Likaså lämnar han institutionskatalogiseringen åt sitt öde, ty de få
rader han offrar på denna, giva ej minsta ledning.[1]
Men fastän alltså endast de enklare sakerna stå kvar, är framställningen så full
av felaktigheter, att en detaljkritik inte mycket lönar sig. Här kan endast bli
fråga om några stickprov ur högen.
En mycket underbar utredning, som bör kunna sätta myror i huvudet på vern
som helst, har förf. av vad han kallar ämnesord eller stickord. Efter de
allmänna reglerna om anonymkatalogisering finner man en avdelning om
katologisering av tidskrifter. Dessa indelas i: a. Periodiska tidskrifter, b. Tillfälliga
tidskrifter (vad förf. kallar »konjunkturskrifter»). I detta sammanhang — om man nu alls
kan använda detta ord — kommer som en högst oväntad avdelning c.
Ämneskorten (»stickord»). Härunder uttalar nu förf. följande:
»Men det återstår att till sist behandla ämneskorten, som bilda det tredje slaget av
huvudkorten i den alfabetiska fÖTfattarkatalogen. Dessa kort utskrivas till en mycket olikartad och
omfattande litteratur, som man icke kan hänföra till någon av de föregående litteraturgrenarna.
Det finns som bekant nationella föreningar och internationella sällskap, debatterande möten och
lagstiftande församlingar, kontrollerande myndigheter och överordnade ämbetsverk, vilka alla i
sin stad författa och utgiva stora, tjocka volymer, som innehålla än berättelser och
betänkanden, än förslag och lagar, än utlåtanden och utredningar. — Det är naturligt, att de moderna
för den stora allmänheten avsedda biblioteken förvärva och besitta i större eller mindre
omfattning även detta slags litteratur. Men då dessa litteraturalster skola införlivas med det allmänna
bokbeståndet och katalogiseras enligt det använda systemet, kan man bruka som ordningsord
antingen det första ordet i namnet på den ifrågavarande korporationen eller det första ordet i
titeln på det föreliggande arbetet. Man bör i varje bibliotek träffa ett bestämt val mellan dessa
båda olika tillvägagångssätt. Det kan vara en ren smakfråga, vilketdera alternativet man helst
väljer.»
Så får man veta att »stickordet» i »Acta matematica» är Acta samt att stickordet
ibland inte står först men att man då bör bryta ut det och skriva t. ex.
Berättelse, Kungl. Överstyrelsens för rikets allmänna läroverk underdåniga b. om dess
verksamhet. Dessa exempel ge vid handen, att här torde föreligga några reminiscenser
från den kända motsättningen i fråga om anonym katalogisering (på första
ordet eller på första substantivet), som förf. egendomligt nog infört just i detta
sammanhang i stället för att låta den avse all anonym litteratur. Med
»ämneskort» i gängse bemärkelse har det hela tydligen ingenting att skaffa.
Även framställningen av katalogiseringen belamras med en massa ovidkommande
reflexioner. På tal om hänvisningskort från författarnamn till en series namn
uttalar sig förf. t. ex. på följande sätt:
»Det är ett allt mera och mera framträdande drag i den moderna litteraturen, att de enskilda
skriftställarna försvinna i de stora författarföreningarna och de olika författarna uppgå i de
sammanhållna serieverken. Ja, det ser ut, som om de allmänna socialiseringssträvandena bestämde
även ’den litterära produktionen’. De synliga vinsterna därav äro än lätt kåserande skildringar,
än populärt hållna framställningar, än rent vetenskapliga utredningar. Ur hela denna rika litterära
produktion framkomma ’Folkbibliotek’ och ’Folkskrifter’, ’Ungdomsbibliotek’ och
’Ungdomsböcker’, ’I vår tids lifsfrågor’ och ’Ur vår tids forskning’. Det är ju helt naturligt, att denna
omväxlande litteratur skall strömma rikligen in i alla bibliotek, både små och stora.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
