Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI). 113
helt utspelad. Man märker dess stimulerande inflytande och även dess tankegångar runt omkring
i litteraturen. Under sådana omständigheter kan denna redogörelse för Spenglers filosofi icke
sägas komma »post festum». Den vänder sig i första hand till dem som av språkliga eller andra
skäl äro förhindrade att taga del av det Spenglerska kolossalverket, men även de i ämnet redan
insatta torde med intresse inhämta den kritik som Alf Ahlberg, med ständig hänsyn till andra
granskare, levererar av Spenglers huvudtankar. A. W—n.
Geismar, Eduard. Västerlandets kultur. Övs. fr. da. av Carl Rydhe.
Dagen 1930. 149 s. Ku. 2: 25.
Förf., som är professor i teologi vid Köpenhamns universitet, giver här på grundval av stor
beläsenhet och ett moget omdöme en historisk översikt över kulturproblemets förhållande till de
religiösa idéerna under kristendomens långa historia. Slutligen giver han en personligt färgad
principutredning av kristendomens och kulturens inbördes ställning.
Översättningen är tyvärr icke tillfredsställande. Den präglas av för många danismer. Hg Pl.
Romier, Lucien. Europa eller Amerika. Vern tar ledningen? (Qui sera le
maitre?) Övs. [fr. fra.] av Hugo Hultenberg. Nst. 1929. 274 s. Kacd. 4: 50.
En pariserjournalist har tagit upp till diskussion, om det kommer att bli Europa eller Amerika,
som skall ge karaktären åt den kommande tiden. Han ger en spirituell karakteristik av
amerikansk kultur och ser i den amerikanska ekonomiska utvecklingen något, som pekar utöver
liberalismen och utöver socialismen, en ny formel för kapitalismen, för vilken han bildat termen »den
cirkulerande rikedomens kapitalism», och för vilken han anser det karakteristiska vara att den
bygger på solidariteten inom de ekonomiska sammanslutningarna. Men denna kapitalism hotar
vissa värden, som måste försvaras. Bland dem framhåller förf. särskilt familjen och humaniteten.
F. H.
Stålhane, H[enning]. Polsk-ryska kriget 1920. Militär litt. fören. förl. 1930.
149 s. Kart., litt. (Militärlitt, fören. skr. 158.) Km. 3:—.
Få krig i modern tid torde erbjuda så många situationer av högdramatisk, intensiv spänning
som det polsk-ryska kriget 1920, vars utgång blev en seger för den polska nationella försvarsviljan
och fältmarskalk Pilsudskis glänsande krigskonst. För första gången på svenska språket
lämnas här en klar och belysande skildring av dessa händelser. B. S—n.
L. Biografi (med genealogi).
Andersson, Carl. Myrbäck, H[erman]. Carl Andersson i Vaxholm. Några
minnesblad till hundraårsdagen av hans födelse. Sv. miss. 1930. 159 s. HL,
portr. Le. 2: 50, inb. 3: 75.
En livfull, med målande detaljer späckad levnadsteckning över den originelle
väckelsepredikanten Carl Andersson (1830—1901). Skildringen saknar historiskt perspektiv men ger många
intressanta interiörer från väckelsekretsarna under förra seklets senare hälft. Hg Pl.
Brunowski, Wladimir. I Sovjets fängelsehålor. Övs. [fr. ry.] av Svante
B. T. Danielsson. Gle. 1930. 219 s. HL, portr. Lb. 4: 50.
Förf., under tsartiden i egenskap av legitimerad agronom verksam som förvaltare av ryska
storgods, beklädde efter revolutionen flera olika befattningar i bolsjevikregeringens tjänst. Men
då han, till sin politiska uppfattning »socialrevolutionär» (d. v. s. tillhörande samma
meningsriktning som Kerenskij), fann sig ur stånd att i längden samarbeta med kommunisterna, skaffade han
sig och sina anhöriga lettisk medborgarrätt och vidtog år 1923 åtgärder för att överflytta till
Lettland. Någon tid före den planerade avresan blev han med våld förd inför den hemliga polisen och
uppmanad att stanna i Ryssland och göra spioneritjänst under sken av ombud för den engelska
regeringen. Då han harmset vägrade att låna sig till sådan provokation, blev han fängslad och med
stod av falska vittnesmål efter en parodisk rättegång dömd till döden. Dödsdomen blev dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
