Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYUTKOMMET ARBETE OM VÅRA FOLKBIBLIOTEK. 193
samhällsklasser — äro dessa bibliotek enligt doktor Palmgrens ord ett »det
vackraste och ståtligaste uttryck för sann demokrati, som kan tänkas».
Att man med 1912 års författning är inne på rätt väg, visar den följande
utvecklingen. År 1913 uppgå redan folk-, skol- och studiecirkelbiblioteken till
1,654, ocn år 1927 hade de stigit till 6,003, alltså mer än tredubblats.
Framryckningen hade påverkats av sporrande rön och insatser även från de
övriga nordiska länderna. I Norge genomför Haakon Nyhuus efter
amerikanskt mönster en effektiv omorganisering av det Deichmanske bibliotek i Oslo,
som en tid framåt blev en livligt studerad förebild, och i Danmark är professor
A. S. Steenberg den entusiastiske väckaren, som i tal och skrift starkt påverkar
även svensk publik. Danmark blir redan 1920 moget för en
biblioteksförfattning, som i stort sett förverkligar de moderna synpunkterna och åt biblioteket
tryggar en central plats i folkbildningsarbetet. Den danska organisationen
ligger också i huvudsak till grund för det förslag, som de svenska
Folkbildningssakkunniga år 1923 framlade, vilket förslag efter diverse omarbetning av
riksdagen år 1929 antogs.
Och det nya, det som gör 1930 års biblioteksförfattning till det hittills
betydelsefullaste dokumentet i de svenska folkbibliotekens historia, skulle möjligen
kunna uttryckas i följande satser.
Statsbidragen ha väsentligt höjts. Årligt maximum till biblioteken inom
samma kommun är nu 10,000 kr. Bidragen utgå i form av grundunderstöd och
tilläggsunderstöd, vilka senare för befordrande av effektivitet i arbetet ställa
särskilda krav på lokaler, handbokssamlingar och personalutbildning, Samarbete
stipuleras såväl mellan de lokala biblioteken inbördes som mellan dessa och övriga
grenar av folkbildningsarbetet. Centralbibliotek inrättas successivt, ett i varje
län, med uppgift att supplera de mindre biblioteken genom lån av
studielitteratur och vandringsbibliotek och att stödja dem genom biblioteksteknisk
vägledning. Till dessa senare bibliotek utgår jämte ordinärt statsbidrag ett
särskilt centralbiblioteksanslag på högst 10,000 pr år.
Vi ha nått fram till nuet. I ledigt flytande föredrag har författaren tecknat
det historiska förloppet. Från det blygsamma allmogebiblioteket ha vi hunnit
fram till biblioteket för allt folket, till demokratiens kanske vackraste
institution. Inressanta kulturhistoriska interiörer, särskilt från den äldre tiden, ha
meddelats, och hela vägen har biblioteksverksamheten ställts in i det vidare
folkpedagogiska och sociala sammanhanget.
Den första utförligare skildringen av de svenska folkbibliotekens historia
får sitt ytterligare värde genom en brett lagd redogörelse för, huru våra dagars
svenska folkbibliotek arbetar. Här visas fram mönsterbilder, även rent
figurligt talat, därvid Stockholms stadsbiblioteks förnämliga interiörer och
mönstergilla organisation, men även en hel rad nyare landsortsbibliotek ge vackra
exempel på, vart man med nuvarande regim syftar. Och här ges också
instruktiva, beskrivande kapitel om utlåningsavdelningar och läsrum, om bokbestånd
och handbokssamlingar, om biblioteksutbildning, överhuvud taget sakkunnigt
besked om biblioteksarbetets olika grenar och instanser, såsom de i praktisk
verklighet nu tagit form.
Säkerligen har det varit förste bibliotekskonsulenten en glädje att skriva
denna bok. Med icke mindre glädje mottages den av folkbiblioteken i hela
landet.
Folke Nosslin.
14—310451. Biblioteksbladet 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
