Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKHUSBIBLIOTEK. 231
Ledsamt nog önskade inte Gaylord Brothers sälja sin maskin utan endast
hyra ut den till de bibliotek, som önskade begagna den. Priset skulle komma
att ställa sig omkring 2 $ i månaden, vartill då ytterligare kommo kostnaderna
för metallplåtarna till låntagarkorten, samt datumplåtsatserna. Dessa senare
pris ha alis icke offentliggjorts ännu, men torde sannolikt ställa sig ungefär
som motsvarande pris för Dickmanmetodens. Hos denna är priset för varje
maskin 50—75 $ beroende på antalet låneperioder, som användes. Men detta
är ingalunda den största kostnadsposten. Denna utgöres av kostnaden för de
plåtar, som äro fästa vid låntagarkorten.
Detta pris är tyvärr den största nackdelen hos Dickmanmetoden, i det att
låntagarkortens kostnad ungefär tiodubblas genom den rörliga metallplåten,
gentemot de vanliga kartongkorten. Men att döma av en pågående brevväxling
förefaller det som om åtminstone någon prisreducering skulle kunna
åstadkommas, huru mycket vet jag dock ännu icke.
SJUKHUSBIBLIOTEK.
Av Bibliotekarien Gösta Östling.
Idén om bokutlåning på sjukvårdsinrättningar genom de allmänna
bibliotekens försorg härstammar från och har först praktiskt utformats i Förenta
Staterna, föregångslandet i folkbibliotekshänseende. I Danmark, vars
biblioteksmän väl förstå att tillvarataga och omplantera dylika goda idéer, blomstrar
denna gren av biblioteksverksamheten sedan ett flertal år tillbaka och har
uppmuntrat oss i Borås att göra ett försök.
Vår fsjukhusutlåning är ännu blott i försöksstadiet, som sagt. Vi ha inga
erfarenheter från andra stadsbibliotek att stödja oss på, och våra egna rön äro
ännu för obetydliga för att vi skola kunna ånge ens de minsta riktlinjer, hur detta
biblioteksarbete skall bedrivas. Vad beträffar erfarenheterna från Amerika och
Danmark få vi väl tillsvidare nöja oss med att låta dessa ligga till grund för
vår verksamhet, för att sedan lägga denna på den bog, som passar våra svenska
förhållanden bäst.
Huvudsaken är emellertid att frågan föres fram till diskussion, och det
framstår som ett absolut önskemål, att något göres för dess snara lösning.
Obestridligt är att tanken på bokutlåning vid sjukvårdsinrättningar är en mycket
viktig fråga, och att här föreligger ett problem, som fordrar stor uppmärksamhet.
Att vi i Sverige icke förr bragt saken allvarligare på tal, sammanhänger
givetvis med det tillstånd av ovisshet, som hela vår biblioteksfråga till helt nyligen
befunnit sig i, och som gjort, att mindre centrala problem måst skjutas åt sidan.
Nu har detta ovisshetens tillstånd utbytts mot ett säkrare, och en kraftig
nybyggnadsverksamhet råder. Vi måste redan nu ägna en tanke åt vad som bör
göras härnäst.
I Sverige fanns vid 1928 års slut 582 civila sjukvårdsanstalter (lasarett,
epidemisjukhus, sanatorier, hospital m. m.) med 52,356 sängplatser. I dessa
intogos och vårdades samma år 314,824 patienter.
Det är alltså en högst betydande kategori medborgare, som genom sjukdom
under längre eller kortare tid — helt. eller delvis — avstängas från vardagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
