Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAKESPEARE OCH SVERIGE. 283
begynner vid sekelskiftet, då han tar upp det historiska skådespelet. Han har
också dessförinnan återupplivat sina shakespearestudier. Han driver ett verkligt
målmedvetet studium av Shakespeares komposition och dramatiska teknik för
egna historiska skådespels räkning. Vid denna tid är det tydligen den friare
kompositionen hos Shakespeare han särskilt beundrar och dennes fria
förhållande till sina historiska källor som han anser sig våga följa.
Den senaste tiden betecknar genom de nya översättningsarbeten som
utkommit samt de allt talrikare scenuppförandena en verklig renässans för Shakespeare
i Sverige. Till 300-årsminnet 1916 utkom Schücks stora, helt omarbetade
shakespearemonografi, som betecknar svensk litteraturkritiks förnämsta bidrag till
shakespeareforskningen. Detta år kom också Brunius’ arbete »Shakespeare och
scenen». Det ger intressanta reflexer av särskilt engelsk shakespeareforskning
och genom den samlande synpunkt som anges av titeln belyser den
shakespearetexten från en viktig sida. Någon självständig forskning är det ej fråga om.
John Masefields analyser ha särskilt spelat stor roli och de återkomma — ofta
ordagrant — i den lilla shakespearemonografien 1924.
Av nyare utländska shakespeareforskare har Schückings på vissa punkter
epokgörande arbete uppmärksammats av Per Hallström i en anmälan.1 Det
mesta av det nya hos Schücking vinner där gillande, men Hallström har också
reserverat sig mot vissa sidor av den tyske forskarens uppfattning.
En genomgång av de sista decenniernas teaterkrönika visar att Shakespeare
blivit fullt hemmastadd på svensk seen. Han hör numera till den stående
repertoaren och det ena efter det andra av hans stora stycken ha erövrat scenen.
Naturligtvis handskas den moderna regikonsten mycket fritt med honom.
Shakespeare har ju under tidernas lopp fått tala åtskilligt i den vägen. En kort
överblick av hur Shakespeare har erövrat svensk seen kan vara rätt intressant.
Shakespeare på svensk seen intill mitten av 1800-talet, det är Hamlet och i
någon mån Romeo och Julia. Hamlet blev tidigt populär och höll denna
popularitet, det kan vara viktigt att erinra om. Redan på 1780-talet spelades pjäsen
1 Göteborg och togs upp flera gånger under åren 1787—91. I Stockholm
kommer det berömda första uppförandet 1819. Det stora evenemanget blev dock
Edvard Swartz’ framträdande i huvudrollen 1853. Men dessutom spelades Hamlet
i landsorten med jämna mellanrum. Någon ordentlig statistik över
uppföran-dena i landsorten har dock icke teaterforskningen ännu kunnat åvägabringa.
Störst framgång på svensk seen har väl Hamlet vunnit genom August
Lindberg. Siffror kunna visserligen icke säga allt, men något är det dock värt, när
man får veta (Nordensvan, Svensk teater), att Lindberg före premiären i
Stockholm 1879 spelat Hamlet 51 gånger på olika håll i landsorten.
Om Hamlet får anses vara det typiska stycket som ensamt får representera
shakespearerepertoaren under tidigare skeden, så blir allsidigheten hos denna
repertoar karaktäristisk för senare tid. Från och med 1860-talet växer
Shakespeare med ens raskare på svensk seen. — När man har hunnit fram till vår tid
har man en rätt god bild av dramernas spelbarhet. Brunius summerar 1916 ihop
de shakespearestycken som givits. De flesta hade då spelats. Sammanlagt 13
stycken skulle dock den scenhistoriska erfarenheten bevisa vara föga spelbara.
Av de dramer som 1916 antecknades som ej uppförda har »Stormen» senare
spelats (1921). Vad man kan hålla med om är att stycken som »Kärt besvär
1 Svenska Dagbladet 1920 (7—8 juni).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
