Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 OSCAR WIESELGREN.
Den ii mars 1897 är ett avgörande datum i Albert Engströms biografi. Då
utkom nämligen första numret av skämttidningen Strix, vilken han själv
skapat och vars redaktör och ledande själ han under långa tider framåt skulle bliva.
Därmed hade han fått ett eget forum för både sin konst, sina originella
betraktelser över tillvaron och sitt egentliga författarskap. I artistiskt hänseende
bildar Strix, som alla veta, epok i den svenska karikatyrens historia. Någon
konstnärlig skämttidning hade vi tidigare icke ägt. Albert Engströms
karikatyrkonst höjde den svenska skämtpressen till samma nivå som de berömda
samtida tyska och franska organen inom genren. Om än ofta ojämnt och ej fritt
från enformighet och upprepning utmärkes dock Albert Engströms verk som
tecknare av en must och en originalitet, som skänker det en rangplats inom den
moderna svenska konsten.
Här är emellertid icke platsen att ingå på Albert Engströms konstnärliga
insats, vilken ju för övrigt som bekant ofta behandlats (bl. a. av Carl G.
Laurin i Skämtbilden, 4:e uppl. 1920, s. 620 ff.). Däremot vilja vi dröja vid
ett par av huvudlinjerna i hans författarskap.
Litteraturhistoriskt sett sammanhänger Albert Engström med den starka
provinsialism, som sätter in under 1890-talet och fortsätter fram igenom det nya
århundradet första decennium. Han har intet som helst intresse för stadslivet
och stadskulturen. Visserligen har han illustrerat en otalig mängd anekdoter
om stockholmska hamnbusar och deras gelikar, men utöver det anekdotiska ha de
föga eller intet att säga honom. Det beryktade paret kolingen och bobban —
jämte deras tillhörande mer eller mindre avlägsna släktingar — figurerar blott
helt flyktigt i en av hans tidigaste skisser; i bild har han kunnat giva deras
karakteristik men ej i litterär utformning. Om han också tidvis ganska flitigt
deltog i det stockholmska kotterilivet och bl. a. var medlem i den celebra
artist-och författarsammanslutningen Utile Dulci, varom för övrigt åtskilligt kan läsas
i tredje bandet av Carl G. Laurins Minnen (1931), så kände han sig dock aldrig
hemma i stadsmiljön. Själv har han en gång ironiskt skildrat sitt tillstånd
under den tid han var stockholmsbo som närmast jämförligt med Frankrikes kort
före den stora revolutionen (Min badare). Och när han i storm går över
Vasabron och ser de ilande mörka brisarna över vattnet, går hans tanke genast till
havet: »Den som nu sutte vid rodret i en stadig kosterbåt och bleve duschad
med den härligaste av alla duschar, den som ryker över lovarts bog!» (Storm.)
Hans starka individualism kom honom att stötas bort av den dagliga samvaron
med kamrater och kolleger, även om dessa respekterade hans originalitet och i
allt väsentligt delade hans allmänna uppfattning. Han krävde med sitt på en
gång inbundna och häftiga temperament en helt annan miljö än nittiotalets och
sekelskiftets Stockholm med dess estetiska och litteraturpolitiska
diskussioner. Det var därför en flykt till sig själv som han företog, när han
lämnade huvudstaden och flyttade ut till det lilla fiskläget Grisslehamn (i
Väddö socken i Roslagen), där han sedermera med längre eller kortare avbrott
många år igenom skulle bliva bofast i sin stuga »med havet på tre sidor och
segknotig strandskog på den fjärde». (Sjömansliv.)
De personliga erfarenheter av skärkarlslivet, som Albert Engström gjort
under sin tidigare omtalade sommarsejour i artistkolonien på Östra Lagnö,
fördjupades och intensifierades ofantligt under vistelsen i Grisslehamn. Här levde
ännu kvar mycket av den kärva ursprunglighet som han älskade. Stark
sympati för befolkningen blandade sig hos Albert Engström med psykologiskt
och artistiskt intresse och lockade till produktion. Så blev han under dessa år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
